Kappahl överraskade arbetsgivaren i år genom att begära generellt utlägg av den lokala lönepotten i alla butiker. Därmed får alla anställda lika mycket löneökning.
– Vi blev jätteförvånade. Många medlemmar som har ansträngt sig för att få en extra andel av potten tycker det är orättvist att alla får samma, säger Ulla-Britt Thor som är klubbordförande på Kappahl i Göteborg.
Nu ska lönekriterierna på Kappahl ses över. Man inväntar också den arbetsgrupp som Handels och Svensk Handel tillsatt för att ta fram ett nytt lönesystem.

Ulla-Britt Thor tycker att facket bör kräva regler som ger rätt till kompetensutveckling för de som inte uppfyller kriterierna i lönesystemet.
– Den som inte når upp till kraven behöver få hjälp att utvecklas. Inte bara få konstaterat att man inte håller måttet.

På arbetsplatser med en stark fackklubb eller ett kaxigt fackombud har de anställda goda möjligheter att påverka fördelningen av lönepotten så att en upplevs som rättvis, menar Ulla-Britt Thor. Där lokal facklig representation saknas har arbetsgivaren större chans att bestämma själv.
– En ombudsman ska formellt vara med, men de hinner inte sätta sig in i förhållandena på varje arbetsplats.

Åhléns har infört en ny modell för lokala löneförhandlingar, som bygger på att medarbetarsamtal hålls två gånger om året. Facket och företaget är dock inte överens om kriterierna. Förhandlingar om systemet pågår, men det nya systemet har ändå tillämpats i lokala löneförhandlingar på många håll.
– På min arbetsplats har vi haft löneförhandlingar, men där bestämde vi att lägga ut årets ökningar generellt, berättar Sara Wristel som är klubbordförande på Åhléns i Lidköping.
På en liten arbetsplats som hennes är det lite olustigt att som facklig representant medverka till att kollegerna får olika mycket löneökning, tycker hon.
– Jag föredrar generell fördelning. Men potterna kan vara bra att använda för att jämna ut orättvisa löneskillnader.

El-Giganten läggs löneökningarna som regel ut generellt. Där finns det andra system för att premiera goda insatser.
– Vi som jobbar på butikslagret kan få upp till 8 000 extra i månaden om vi jobbar bra. Säljare kan få provision på försäkringar och kringtjänster, säger Johan Svensson, klubbordförande på El-Giganten i Uddevalla.

Hemtex har i år begärt lokala löneförhandlingar i de flesta butiker. Dock ej på Mobilia i Malmö.
– Det är för att vi har en ny butikschef. I vanliga fall gör chefen en lista på fördelningen efter lönesamtal med var och en. Sen förhandlar jag, och försöker se till så att det blir rättvist, säger fackombudet Sevim.
Hon vill att Handels ska slå vakt om den regel som ger facket möjlighet att begära generell fördelning av löneökningarna om man inte kommer överens med arbetsgivaren.
– Annars kan chefen bestämma själv. Det är inte rättvist!

Fakta

Så fördelas
lokal lönepott

  • En del av löneökningen läggs ut generellt, det vill säga lika mycket för varje anställd (i proportion till hur mycket var och en jobbar).
  • En annan del kallas löneutrymme för lokal fördelning, eller lokal lönepott. Den fördelas på arbetsplatsen efter lokala förhandlingar mellan fack och företag.
  • I år höjs lönerna i detaljhandeln med 560 kronor. 60 procent av höjningen (336 kronor) är alla garanterade, resten fördelas via en lokal pott. På vissa andra avtalsområden är den generella delen mindre och den lokala potten större. I TGA-avtalet för el-lager är i år 45 procent generellt och 55 procent pott.
  • Utgångspunkten för de lokala löneförhandlingarna ska vara en lönepolitik och ett lönesystem med kända kriterier som parterna är överens om. Kriterierna kan till exempel vara: ansvar i arbetet, erfarenhet, mångkunnighet, servicekänsla, kompetens och arbetsresultat.
  • Handels och Svensk Handel har tillsatt en arbetsgrupp som fram till 2015 ska se över alla lönebestämmelser i avtalen för butiker och lager. Målet är ett nytt lönesystem inom handeln som ska gälla från 1 april 2016.