”Det är bedrövligt att 8 mars behövs”
För butiksanställda är det extra svårt att få ihop föräldraskap och arbetsliv. Deras barn har inte alltid en förskola att gå till. Den som betalar priset för det är kvinnorna. De tvingas jobba deltid, tjäna mindre och få sämre pension än män.
– Utvecklingen går för långsamt. Den går till och med bakåt. De blir kvinnorna som får ta ansvar för välfärden. Familjer fattar ekonomiska beslut. Eftersom kvinnan i regel tjänar minst blir det hon som får gå ner i tid och hon som får ta hand om barnen. Förskola på obekväma tider måste kunna erbjudas i dag för så ser arbetslivet ut för många, säger Susanna Gideonsson, 1:a vice förbundsordförande på Handels.
I morgon är det 8 mars, internationella kvinnodagen. Frågan om kvinnlig rösträtt stod i fokus när den firades första gången 1911. I dag är ojämställdheten en annan. Enligt LO:s nya jämställdhetsbarometer tar kvinnor ut mer föräldraledighet än män. De tar större ansvar för hämtning och lämning på förskola och skola. De tjänar mindre, får sämre pension och arbetar mer deltid än män.
Enligt statistik från Handels säger en av fyra deltidsanställda inom handeln att det inte kan jobba heltid eftersom de inte har tillgång till barnomsorg. Trots att förskolan byggdes ut för att just underlätta föräldraskap och arbetsliv är den inte för alla. Bara 151 av 294 kommuner erbjuder i dag förskola på kvällar, helgar och nätter. Tider då många butiksanställda jobbar.
2012 berättade Malin Rubin om vad avsaknad av förskola betydde för henne – förlorad inkomst och för lite vila mellan arbetspassen. För att få ihop lämningen och hämtningen av fyraåringen Freja tvingades Malin Rubin ta ut en dag föräldraledigt i veckan. Andra dagar löste hon det med en sen lunch då hon hämtade Freja på förskolan och lämnade henne hemma hos storasyster Emma, 14 år, som fick passa till mamma eller pappa kom hem.
Två år senare är mycket sig likt. Men problemet har bytt namn från förskola till fritids. För att kunna lämna Freja på fritids på morgonen före skolan har Malin Rubin gått ner i tid. Hon börjar en timme senare kvart över sju på morgonen. Men för att över huvud taget kunna få i hop det har hon bytt arbetsuppgifter. På nya avdelningen, logistik, kan hon sluta tidigare.
– Att jobba på lagret är inte vad jag tycker är roligast. Kundkontakt och sälj är för mig anledningen till att jobba i butik. Men för att få det att funka för barnen har jag löst det så i alla fall medan Freja är liten, säger Malin Rubin.
De dagar hon trots allt har ett kvällspass får de äldre barnen vara med Freja på eftermiddagen tills pappa kommer hem.
– Jag tycker utvecklingen går långsamt. Vi som jobbar inom exempelvis handel har inte samma premisser att få ihop föräldralivet och arbetslivet som andra, säger Malin Rubin och tillägger att det inte verkar vara den hetaste frågan för politiker att driva.
8 mars är en dag då rättigheter för kvinnor brukar krävas och ojämställdheten granskas. Susanna Gideonsson, 1:a vice förbundsordförande på Handels, tycker att det är bedrövligt att kvinnodagen behövs.
– Vi borde ha kommit mycket längre. Vi borde diskutera dessa frågor, människors villkor, varje dag, säger hon.
Fakta
Internationella kvinnodagenHar sitt ursprung i den kvinnliga vänsterrörelsen.
Firades första gången 1911 på olika datum i olika länder. Framför allt lyftets frågan om kvinnlig rösträtt upp.
1917 fastslogs 8 mars som den internationella kvinnodagen av den kommunistiska kvinnorörelsen i Europa.
1980 utnämnde FN 8 mars till en internationell kvinnodag. Sedan dess är dagen inte kopplade till någon uttalad politisk ideologi.
Källa: Nordiska museet.
LO:s Jämställdhetsbarometer
I Jämställdhetsbarometern har LO bland annat tittat på skillnaderna mellan män och kvinnor vad gäller tidsbegränsade anställningar, hel-/deltid, arbete på kvällar och nätter samt inflytande över arbetstidens förläggning. På alla punkter är kvinnor inom arbetaryrken förlorare. Kvinnorna tar också ut mer av föräldraledigheten, hämtar och lämnar mer samt har sämre hälsa än män.
Källa: LO:s Jämställdhetsbarometer.
Fakta
Ska sträva efter förskola på ob-tid Sedan 1 juli 2011 ska kommunen sträva efter att erbjuda förskola på obekväm arbetstid, men det finns inget tvång. Antalet kommuner som erbjuder förskola på obekväma tider har ökat sedan 2004. Då erbjöd 124 av 294 kommuner förskola på obekväma tider. I dag gör strax över hälften av alla kommuner det, 151 av 294. Obekväma tider är helger och tider mellan 19.00 på kvällen och 06.00 på morgonen.
Källa: Skollagen och Skolverket.