Facket vill få bättre fart på Coop

– Coop har fortfarande fler fackligt aktiva än andra, men kedjans förluster har påverkat det fackliga arbetet, säger Sofia Kloo, projektledare på Handels.

Av tradition har många anställda inom kooperationen varit medlemmar i Handels. Och det har funnits fackliga förtroendevalda som drivit arbetet. Men många ombudsmän vittnar om ett nytt klimat på Coop, där lönsamhet är högst upp på dagordningen. Vilket slår mot det fackliga arbetet.  Det framgår i en kartläggning som Handels gjort.
– Dåligt ledarskap är någonting som många av dem vi pratat med vittnar om, säger Sofia Kloo, som tillsammans med Daniel Wallmark gjort kartläggningen.

Studien är ett första steg i ett arbete med att värva medlemmar, organisera och stärka förtroendevalda på just Coop. Men jämfört med handeln i stort finns det ändå många fackligt aktiva på Coop. På Coops egna butiker har 77 procent antingen klubb, fack-, skydds- eller handelsombud. 84 procent av konsumentföreningarnas butiker har det. På de franchisedrivna butikerna är det sämre, 53 procent, vilket är i nivå med hur det generellt ser ut inom handeln.
– Konsumentföreningarna har varit fristående och ofta upplevts som bättre arbetsgivare generellt, säger Sofia Kloo.

Två områden sticker ut. Halmstad och Umeå. Här har 100 procent av arbetsplatserna antingen klubb, handels- eller fackombud.
– Umeå har en stark konsumentförening och Halmstad har en väl etablerad metod för organisering av förtroendevalda. De jobbar med mentorskap, vilket betyder att avdelningen är kvar en längre tid som stöd när en fackklubb bildats. Det är oerhört viktigt att inte lämna för tidigt, säger Sofia Kloo.

Tanken är nu att gå vidare. Två eller tre personer ska anställas. De ska jobba med att värva medlemmar och få fler att driva det fackliga arbetet på Coop. Arbetet riktas sig mot tre regioner, Uppsala, Borlänge och Örebro, som alla uttryckt en vilja att jobba med projektet.

Projektet finansieras av arbetsgivarorganisationen KFO och LO:s gemensamma fond.