Victor såg oförskämt nöjd ut med de vinkokta musslorna. Just då hade jag svårt att avgöra vilket han var mest nöjd över, musslorna eller det faktum att bilden skulle få många ”gilla” på Facebook.
Mickes bilder brukar få många likes. Den senaste, när han satt på en grävskopa, fick 71 stycken. Vilket jag tycker är jättemånga. Och ärligt talat, ganska lättförtjänta likes. Själv var jag tvungen att byta jobb för att få så många, 71 likes när jag la ut en bild på min nya arbetsplats. Nästa gång ska jag sätta mig i en grävskopa.

En kollega som inte har Facebook frågade mig om hon skulle gå med. Var det kul? Nja, jo, nä, både och. Både kul och irriterande.
Det vi retar oss mest på är visst skryt. Och jag antar att mitt inlägg om mitt nya jobb räknas dit. Skryt och vänner som publicerar för mycket. Det gör inte jag, skriver ofta alltså. Däremot har jag vänner som gör det. Eller vänner förresten? Det är väl mest bekanta? Men skriver gör dom. Helst om hur ”fantastisk publiken varit”. Ståuppkomiker gör gärna det. Endast en gång har jag läst motsatsen. På Facebook finns det inte en komiker som gjort ett dåligt jobb. Och antar jag inte en kassörska heller. Vi skriver ju om våra lyckade liv där. Och klickar på gilla.

Hade jag skrivit de här raderna för 15 år sedan hade ingen fattat någonting. Facebook? Gilla? Fattar man inte nu så är man gammal.  Jag är ganska gammal.
Och lite gnällig känner jag nu.
De tomma musselskalen bärs ut. Vi gör en paus i umgänget, tar fram telefonerna.
Victor och musslorna 12 likes. Victor suckar besviket. Och det är inte för att maten är slut. Huvudbonader, barn och djur får många likes, konstaterar Micke.
27-åringar som äter musslor får det inte.

Susanna Eklund
Ståuppkomiker och manusförfattare