Den mest ifrågasatta klausulen som ingår i TTIP är Investor State Dispute Settlement (ISDS), en paragraf som innebär att företag som upplever att deras beräknade vinstuttag på något sätt minskas av förändringar i marknadsförutsättningarna får rätt att dra ett land inför rätta och kräva ersättning för utebliven vinst. Om Sverige inför begränsningar för vinster i välfärden så skulle ett företag som Carema (numera Vardaga) kunna stämma svenska staten för de vinster som företaget skulle gå miste om.

Liknande stämningar pågår redan. 2011 stämde svenska Vattenfall den tyska staten på 4,7 miljarder euro för avvecklingen av kärnkraften. Slovakien dömdes förra året att betala ett holländskt bolag 22 miljoner euro sedan en ny regering 2006 krävt att företag i sjukvårdssektorn skulle arbeta på basis av ickevinst. Stämningarna är möjliga på grund av att de handelsavtal som länderna har sinsemellan omfattar ISDS. Tvisterna mellan företag och stat löses inte i nationell domstol (som står under demokratisk kontroll) utan i olika tvistlösningstribunaler där insynen är väldigt begränsad.

Förutom att TTIP handlar om att avskaffa tariffära handelshinder, det vill säga tullar och avgifter i handeln mellan EU och USA, så vill parterna fördjupa regelsamarbetet och ta bort icke tariffära handelshinder. Dit räknas miljölagar, jordbrukssubventioner, konsumentskydd, riktlinjer för folkhälsa, energi- och råvarufrågor och inte minst fackliga och sociala rättigheter.

Miljö- och konsumentorganisationer uttrycker stor oro för att TTIP hotar EU:s relativt höga standarder för mat och miljö, och kompromissar med både djurs och människors hälsa.
Även de fackliga organisationerna på bägge sidor Atlanten är oroliga och menar att TTIP hotar arbetsrätten.

Trots detta har LO sagt ja till TTIP därför att de tror att det kommer att ge ökade arbetstillfällen.

Detta kan dock ifrågasättas. Nyligen publicerades en studie från Tufts University som menar att TTIP kan leda till ökad arbetslöshet och försämrad tillväxt i EU. Värst drabbas de nordiska länderna.
LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson gav nyligen ett nytt besked om avtalet i en artikel i Arbetet: ”Vi är beredda att offra ett frihandelsavtal mellan EU och USA om inte skrivningarna om ett investeringsskydd (ISDS) stryks”. Denna åsikt delar LO med Europafacken och med det amerikanska facket AFL-CIO.

Socialdemokraterna verkar dock gå sin egen väg utan att lyssna på fackets krav. I ett brev till Cecilia Malmström, EUs handelskommissionär, kräver representanter från 14 europeiska länder att ISDS måste ingå i TTIP. En som skrev under var närings- och innovationsminister Mikael Damberg. Detta är ett typiskt exempel på TTIP-förhandlingarnas avsaknad av demokratisk insyn. Facken är emot att TTIP innehåller ISDS. Socialdemokraterna är för TTIP med ISDS. Hur kan Socialdemokraterna gå emot sin största väljargrupp?
Vi kräver att LO sätter press på Socialdemokraterna och försvarar våra rättigheter och står upp mot TTIP med eller utan ISDS.

Anna Bokström
Personlig assistent

Solveig Lindgren Inderbitzin
Vårdare