Jobben i Sverige blir i år 46 000 fler, spår Arbetsförmedlingen. Många av de nya jobben kräver högskoleutbildning, men även i restaurangbranschen och handeln väntas sysselsättningen öka.
Ändå är utsikterna dystra för unga personer som vill jobba i handeln.
– Det finns många jobb, men konkurrensen är stor om varje plats, konstaterar Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen som på torsdagen presenterade en prognos om framtidens jobb.

Allra viktigast för att komma in på arbetsmarknaden är att ha fullständiga gymnasiebetyg. Inför gymnasievalet i februari pekar Arbetsförmedlingen och Skolverket på de gymnasieutbildningar som ger allra störst chans till jobb: bygg, fordon, industri och vård. Elever på handelsprogrammet har inte lika goda utsikter.
– Problemet är att de konkurrerar med många med andra utbildningar, till exempel de studieförberedande programmen, säger Håkan Gustavsson.

En bild av konkurrensen om butiksjobben är rekryteringen till City Gross nya butik i Linköping. Arbetsgivaren kan där välja och vraka bland över 9 000 sökande, vilket är rekord inom Bergendahlskoncernen.

 

Fakta

Så många har jobb ett år efter gymnasiet

Yrkesförberedande program
Fordon: 53 %
Bygg: 52 %
Energi: 49 %
Industri: 40 %
Omvårdnad: 34 %
El: 34 %
Hotell och restaurang: 31 %
Handel och administration: 27 %
Livsmedel: 26 %
Hantverk: 25 %
Naturbruk: 23 %
Barn och fritid: 22 %
Medie: 14 %

Studieförberedande program
Samhällsvetenskap: 17 %
Teknik: 14 %
Estetiska: 10 %
Naturvetenskap: 9 %

Procentsiffran anger hur stor andel av eleverna med fullständiga gymnasiebetyg som har ”etablerad ställning” på arbetsmarknaden ett år efter gymnasiet. Etablerad ställning innebär förenklat att personen hade jobb med inkomst över 14 500 kr/mån. Studien gäller elever som slutade gymnasiet 2011.