En del av lagerjobbet: Vara läxhjälp

Jonathan läser:
– Asta är rysande.
– Rasande, rättar Layla och för pekfingret längs raden allteftersom han kommer framåt i läsövningen. Läsa igen?
– Orkar inte. Jag är trött. Och jag måste på toa, säger han och går efter att ha fått ett okej.

Layla Sleawa och Bojan Glavas från Ikeas lager i Jönköping har precis fått varma kramar av barnen. Läxhjälpen hos ettorna på Kålgårdsskolan har börjat. Klassrummet fylls av lugna toner från stereon, ljud av vågor och stilla hav. Svenskaläxan ska de kunna läsa minst en gång, helst två. Ek. Lek. Lok. Rak. Rik. Sak. Ko. Kor. Vi ser en leksak. Ni ser en ko. Pappa ser en ek.

Matteläxan är svårare. Layla och Bojan älskar pastahjulen. Talen blir så mycket enklare att förklara med dem. Layla reser sig upp och ser att Amadeus sitter vid sin bänk och klurar över talet 5 + 3. Hon hämtar pastan.
– Om vi tar fem pastabitar. Och så lägger vi till tre. Vad blir det?
– Åtta!
– Jätteduktigt, säger Leyla och gör en segergest.

Tillsammans med volontärer från Rädda Barnen är två Ikeaanställda med på läxhjälpen varje vecka. De får vara där på betald arbetstid. Får lön för två timmar. Det är andra terminen Layla och Bojan är här och de kör varannan tisdag, de veckor de har kvällsskift. I stället för att börja arbetsdagen på lagret klockan 14 börjar de som läxhjälpare. Oftast kommer de en timma tidigare, på sin fritid. Sen åker de till Ikea och jobbar till 23.
– Det är ett perfekt tillfälle att göra något annat vid sidan av jobbet. Det är givande på ett helt annat sätt. Det värmer verkligen när man ser resultat för barnen. Arbetsdagen blir kortare också, ler Bojan.

I dag är det fler elever än vanligt. Några har varit sjuka och passar på att komma ikapp. Efter 45 minuter lägger de läxstencilerna i sina fack. Nu ska de till fritids och äta mellanmål. Layla, Bojan och Rädda Barnen-volontärerna går till personalrummet, tar en kopp automatkaffe och pratar om På Spåret. De tycker frågorna är för svåra för vanligt folk. Sen går de ut till nästa grupp. Läxhjälp med tvåor och treor.
– Oftast räcker det att sitta bredvid, det är mest vägledning de behöver. Jobbigast är när de stör varandra och inte vill sitta still. Men det känns som att de lyssnar och ser upp till en, säger Bojan.

Eleverna skriver så hårt med sina blyertspennor att de måste vila händerna mellan varven. Ibland blir det fel. Gick blir jik. 9 blir P. Möss blir musar. Sneda och vinda åttor suddas ut med färgglada sudd, görs om, görs rätt. ”Holy God, det här är skitsvårt” från en elev möts av Laylas ”Det klarar du jättebra”. Ett speciellt minne för henne är tjejen som gav henne en puss när det gick upp för henne att 10 + 10 är 20.
– Jag blev jätteglad. Jag får inte ens en puss av min dotter när hon gissar rätt på läxan.

När Layla och Bojan sagt hej då till eleverna och stängt dörren till skolan har solen bytts till duggregn, på gränsen till snöblandat. Himlen ser inte ut att vilja klarna upp. Dags att åka och jobba på Ikea. Det tar en kvart i Laylas stadsjeep. De här tisdagarna har hon en helt annan energi att jobba.
– Jag blir full av glädje av att tänka på alla tjejer och pojkar som ställer frågor och får klart sina läxor. Ikea säger att de gör detta för att få mer engagerade medarbetare. Det får de. Vi får göra något annat än bara lager och plock, säger Layla.
De byter om till arbetskläder och skyddsskor och går ner till lagret. Layla drar på sig en gul väst med texten ”COACH” på ryggen. Det är till henne nyanställda kan ställa frågor. I kväll är hon schemalagd att packa internetordrar, men vill byta till att plocka. Det är det hon gillar mest.
– Jag vill inte bara stå still och packa. Jag är en människa som gillar att röra mig, åka runt på lagret och träffa människor. Från små barn till lager och truckkörning. En helt annan värld. Eller inte, skrattar hon.
Bojan tar en kaffe innan han sätter sig på trucken för att lossa och lasta varor i det andra lagerhuset på industriområdet. Han ska nog lyssna på en podd under tiden. Helst om historia. I går lyssnade han på en intressant om kanadasvenskar.

Layla och Bojan tror att de fått läxuppdraget för att de är engagerade och duktiga på sina jobb. Det allra bästa med Ikea är kollegorna, tycker båda som började här för runt tolv år sen. Bojan har aldrig haft en tanke på att jobba i skolan, men Layla drömde faktiskt om att bli lärare när hon var liten. Men det var bara för att de var så fint klädda varje dag. I dag trivs hon bäst på lagergolvet.
– Min uppgift är kanske att pusha barnen att börja jobba på lagret när de blir stora, skrattar hon.