Det är betydande utgifter som handlare har för att hantera betalningar, en kostnad som konsumenten till slut får betala. Men eftersom det inte framgår vad olika betalsätt kostar har vi som konsumenter ingen möjlighet att påverka nivån på de här extra utgifterna.

Enligt Svensk Handel är bankkort billigast för handeln följt av kontanter och betalkort. Korthanteringen kostar pengar i form av kostnader för olika betalterminaler, inlösen och kvittorullar (som då inte gäller som kvitto). En betalterminal kostar cirka 400 kronor per månad och uppåt (priserna varierar). Utöver detta behöver handlaren ett inlösenavtal med en inlösare. Handlaren betalar också en avgift per köp samt, vid köp med kreditkort, procent på belopp.

Eftersom banker idag har slutat att hantera kontanter får handeln ett större ansvar i kontanthanteringen, vilket också kostar pengar. Handlarna lägger ned tid på att räkna pengarna och riskerar att utsättas för rån. Dessutom är kontanthanteringen inte speciellt miljövänlig med tanke på alla transporter av sedlar och mynt runtom i Sverige.

Ett sätt att komma åt de strukturella problemen för handeln och i slutändan för oss som konsumenter är om prissättningen för olika betalmedel gjordes transparent, exempelvis genom jämförpriser för betalningar i butik. Det vill säga, betalar jag kontant kostar det x och betalar jag med kort kostar det y, betalar jag med mobil kostar det z och så vidare. Då kan jag som konsument göra ett aktivt val och kanske också få vara med och dela på den minskade kostnaden, förutsatt att jag väljer ett betalsätt som kostar mindre.

Det finns redan idag aktörer på betalmarknaden som tänker helt nytt, exempelvis SEQR, som erbjuder möjligheten att betala via sin mobil genom en så kallad QR-kod eller NFC. Konsumenten får en elektronisk avräkning och pengar dras direkt från konsumentens konto.

På Hogia ser vi positivt på den här typen av betalsystem. Handlaren slipper betala för gamla cementerade strukturer som inte gagnar konsumenten. Dessutom minskar miljöbelastningen.

För att den här typen av betalsystem ska få fotfäste i bred skala måste finansbolag och banker komma överens avseende kreditköp så att infrastrukturen harmoniseras. Det skall inte krävas fler QR koder, kortläsare eller annan hårdvara för att kunna hantera alla på marknaden tänkta betallösningar. Det är också viktigt att vi får in fler aktörer så att det blir konkurrens kring betalningar.

Nu väntar vi spänt på vem som ska ta fram framtidens betallösning som sänker kostnaden och ger ett mervärde för slutkonsument och handeln.