”Forskning om jobbiga kunder också arbetsliv”

Rapporten visar att det forskas lite om arbetslivet i handeln. Men Stefan Carlén, Handels chefsekonom, tycker att indelningen av vad som är arbetslivsforskning är för snäv.

– Jag delar inte HUR:s uppfattning om att arbetslivsforskningen är undanskymd. Det beror på vad man räknar. Jag tycker till exempel att forskning om hur man jobbar med jobbiga kunder eller kassaarbete kan vara arbetslivsforskning och något som vi verkligen har nytta av, säger han.

Stefan Carlén önskar sig mer forskning om arbetsmiljö, arbetstider och anställningsformer.

– Vi varken kan eller vill styra forskningen via HUR men vi har såklart kontakt med forskare om vilka våra viktigaste frågor är. När vi gjorde en rapport om att fast anställda på jobb med många visstidare har sämre arbetsmiljö fanns det ingen forskning om det. Efter rapporten började forskare intressera sig för ämnet, säger Stefan Carlén.

Enligt rapporten från HUR har det satsats totalt 300 miljoner kronor på handelsforskning de senaste fem åren. Runt 30 procent av pengarna kommer från HUR. 200 miljoner kronor kommer från offentliga forskningsmedel, vilket är 0,4 procent av de statliga forskningsmedlen som delas ut.

– Men tanke på att 10 procent av BNP kommer från handeln är det en för liten del av statens medel som går till handelsforskning. Det är en näringspolitisk fråga.

Stefan Carlén säger att arbetslivsforskningen över lag minskat drastiskt sedan den förra regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet.

– Det gick åt helvete efter nedläggningen. HUR är en av få aktörer som fortfarande främjar utvecklingen.