Nu får handeln sitt eget branschavtal
Med ett brett samarbete, reglerat i ett utvecklingsavtal, ska handelns parter rikta strålkastarljuset mot handelsbranschen. Ett fokus är goda arbetsvillkor för anställda.
– Det är dags för oss i handeln att ta plats i morgonsofforna. Med branschutvecklingsavtalet vill vi lyfta handelns betydelse i samhället och därmed öka statusen på våra medlemmars arbete, vilket i förlängningen ska öka lönen och ge bättre villkor, säger Susanna Gideonsson, Handels ordförande.
– Handeln har stor betydelse för samhället. Vi vill öka kunskapen om handeln för både politiker och allmänhet. Genom branschutvecklingsavtalet får vi en gemensam stark plattform för det. Den bygger på långsiktighet och nytänk, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.
Industrin har sedan tidigare något liknande. Industriavtal heter det och är ett avtal mellan industrins fack och arbetsgivare. Ett exempel på vad det samarbetet lyckats med är industrins så kallade ”lönemärke”, som varit en hörnsten i svensk lönebildning, även utanför industriområdet.
– Vi ska inte gnälla för att industrin har varit duktiga. Det är som att gnälla på dem som springer fort när man inte ens tagit på sig träningsskorna. Nu gör vi det. I dag styr handeln på ett helt annat sätt. Handel är en samlingspunkt i samhället. Dör handeln dör även samhället, säger Susanna Gideonsson.
Avtalet har tagits fram gemensamt av facken Handels och Unionen och arbetsgivarparterna, KFO och Svensk Handel. Det är inget avtal i vanligt mening, utan mer ett samarbetsforum. Arbetet kommer att ske i projekt, arbetsgrupper och så vidare. Ett sådant projekt är Handelns internationella råd.
– Många beslut som rör handeln fattas i dag i EU. För oss handlar det om att bevara den svenska kollektivavtalsmodellen. I rådet kan vi prata oss samman inför EU-beslut. Men det kan också gälla saker som exempelvis Bangladeshavtalet, säger Susanna Gideonsson.
Det övergripande ansvaret för alla projekt har Handelsrådet där ledande företrädare som ordförande, vice ordförande och chefsjurist kommer att sitta. Rådet fördelar även de pengar som parterna kommer att avsätta. Särskilt fokus är på forskning, utbildning och arbetsmiljö.
– Nu har vi fått ett forum där vi kan föra fram gemensamma ståndpunkter för våra medlemmars och företagens bästa. Sedan gäller det att påverka beslutsfattarna i Sverige och EU, säger Susanna Gideonsson.
Finansieringen sker av parterna, 0, 35 procent av lönesumman. Fördelningen av pengar sker sedan av Handelsrådet.
Fotnot: Bangladeshavtalet är ett brand- och säkerhetsavtal för textilarbetare i Bangladesh. Det kom till efter att en textilfabrik i Bangladesh rasade och över 1 000 arbetare omkom. Flera företag har skrivit under avtalet.
Fakta
Samarbetsområden
Forskning och utveckling
Yrkes- och kompetensfrågor
Arbetsmiljö och säkerhet
Nya:
Omställning
Internationella frågor
Ekonomi
Handeln bidrar till välfärden
11 procent av BNP jmf med 16 procent som tillverkningsindustrin står för
Var 5: ungdom jobbar inom handel
Fakta
Branschutvecklingsavtalet
Branschutvecklingsavtalet bygger på tidigare samarbetsavtal mellan parterna, till exempel Handels arbetsmiljökommitté, Handels yrkes- och kompetensnämnd och Handels utvecklingsråd. Nytt är Handelns internationella råd.
Ledamöterna i Handelsrådet sitter ett år och ska sammanträda minst två gånger per år. Till Handelsrådet finns ett beredningsutskott knutet. Utskottet förbereder frågor till Handelsrådet. Även här sitter ledamöterna i ett år. Utskottet träffas minst två gånger per år. I Handelsrådet ska även en oberoende tjänsteman finnas knuten.