”Praktikanter kunde sitta själva i kassan”
Handelsnytt ringde åtta klubbordföranden runt om i landet för att höra hur det ser ut med bidragsjobb på deras arbetsplatser. Här är deras svar.
Ciczie Weidby, Ikea, Jönköping
– Vi har bara en lönebidragare. Han är medlem i facket och vi ser till att hans lön ligger rätt. På sätt och vis tycker jag att det är en skyldighet för stora företag som Ikea att ta emot fler som står långt från arbetsmarknaden. Det är skillnad på att utnyttja det faktum att få gratis arbetskraft och att ta ett samhälleligt ansvar. Det måste finnas handledare och praktikanten ska aldrig bli lämnad ensam. Det är nog det som är problemet hos oss. Vi är så jävla slimmade och har inte tid att ta hand om de personerna.
Josefin Salminen Clas Ohlson Drottninggatan, Stockholm
– Clas Ohlson har ett samarbete med Arbetsförmedlingen, så att vi kan ställa krav på vilka som skickas, att vi får folk som faktiskt vill vara på Clas. Vår dialog med företaget har hittills varit bra. Flera av de vi haft inne på praktik blir deltidsanställda. Fackklubben ska alltid informeras om det kommer in någon. Vi bevakar att det inte blir för många samtidigt och att insatsen leder till någonting. Annars faller det lite, och risken finns att företaget bara får gratistimmar.
Marcus Strandberg, Icas lager, Helsingborg
– Vi har väldigt få bidragare. Vårt problem är snarare visstidsanställningar och bemanningsföretag. Jag är emot bidragsanställningar. De personerna får oftast
utföra samma arbete som den vanliga personalen och då ska de ha avtalsenlig lön. Samtidigt förstår jag att de måste få chansen att komma in och jobba, så frågan är inte svart eller vit. Men det är aldrig vi i klubben som förhandlar i frågan, utan Handels avdelning. Jag kan tycka att det är vi på arbetsplatsen
som ska ha sista ordet.
Emily Öhrn, City Gross, Halmstad
– Vi har sånt här också, men jag kan inte säga att det missbrukas. Många som haft praktik får stanna, så det blir en fot in. Har man däremot jättemånga praktikanter och minskar på den vanliga personalen, då tycker jag det missbrukas. Det kanske var lite så här innan. Praktikanter kunde sitta själva i kassan och ersätta vanlig personal. Då satte jag ner foten. Nu har vi en på fas 3 som varit här ett och ett halvt år. Jag kommer göra allt jag kan för att hon får fortsätta. Hon är en av oss.
Greger Sejberg Coop Forum Stadiongatan, Malmö
– Vi har fem personer som får någon form av bidrag. Vi har avtalat med arbetsgivaren att max fem samtidigt är lämpligt. Det är påfrestande för personalen att lära upp fler. Vi är 85 anställda med extringar. Det skulle vara bra om man i kommande kollektivavtalsförhandlingar satte ett maxantal att så här många kan man klara av. Det utnyttjas ju.
Frida Antbrink, 19 Hemköp-butiker, Stockholm
– Det är ett problem med för många praktikanter. Visst kan det vara bra för dem att få hjälp att komma ut i arbetslivet. Men blir de för många börjar de tafsa på
timmar som en anställd kan få lön för. Vi är överens med cheferna om att butiker med problem inte ska ha praktikanter. Matbutik är ett hårt jobb. En gång fick vi
en praktikant som hade ryggproblem. Hon fick sluta för att hon hade så ont.
Maria Rydqvist, Ica Maxi Erikslund, Västerås
– Vi tar emot ungdomar med funktionshinder och jag ser inget fel med det. Vi är också med i projekt där arbetssökande ungdomar får praktik hos oss. Klubben har haft åsikter om att butiken tagit in för många, men det har blivit färre och några har fått sommar- och tillsvidarejobb. Visstidsanställningar är ett större problem. I grund och botten är det fler fasta timmar som behövs.
Daniel Karakas, Lindex lager, Partille
– Vi har faktiskt inga såna. Den enda vi haft var en som var sjukskriven och han fick jobb här sen. Vi har problem med visstidsanställningar i stället. Eftersom det gick bra med den enda vi haft så tycker jag att man hade kunnat göra mer sånt. Vi är en stor arbetsplats med stor omsättning. Det skulle vara en möjlighet för folk att komma in på arbetsmarknaden.