Allt annat än iskallt för mat på nätet

Klockan är fem på morgonen när Rana Mohsen tar på sig sina svarta arbetskläder, ett headset och går ut i det 20 000 kvadratmeterstora lagret.

Vid de långa raderna av kolonialvaror sätter hon igång ljudet i hörlurarna. En datorröst kopplad till plockordern instruerar, ”Gå till gång 19”.  Rana svarar: ”klar”. Hon skjuter en vagn med sex blå plastlådor framför sig där varje låda har plats för tre papperspåsar. Det innebär att hon fyller 18 matkassar samtidigt. 

Datorrösten: ”Gå till plats 41. 206. Plocka en”.

Rana tar en  tub senap med checknummer 206, lägger den i en av påsarna och svarar, ”206 klar”.  

Metodiskt följer hon de långa hyllorna, plockar kaffe, ris, socker, barnmat, samtidigt som hon bekräftar förpackningarnas checknummer. Hylla upp och hylla ned. Det är sex timmar kvar till lunch. 

Enformigt? Rana ler och lyfter bort headsetet för ett ögonblick och svarar samtidigt som hon plockar att det är ok, hon trivs, jobbet är ganska kul ändå. Hon började på lagret för ett och ett halvt år sedan. Nu har hon fått in en bra rytm och försöker hålla ett konstant tempo hela dagen. Inte för stressat och inte för långsamt. Målet är att plocka 92 varor i timmen. Ofta blir det mer. Headsetet är kopplat till en dator som håller räkningen på allt hon gör.  

Med snabba steg svänger hon in till kylvarorna. Här är det kylskåpskallt. Rana plockar ner mjölk, yoghurt och margarin i påsarna innan hon är klar med vagnen och överlämnar den till arbetsgänget som står vid ett långt rullband där de fullplockade lådorna lyfts på och rullar iväg för att sorteras in i rätt skåpbil. Rana går och hämtar en ny vagn. 

Frysvarorna plockas för sig av personal i frysen. Här inne hittar vi Noa Fozelius som har rimfrost i håret och dubbla mössor.

– Kallt? Visst är det kallt, säger han och det ångar ur munnen. 

Noas arbetskläder tycks vara anpassade för en dag på Nordpolen. Fleaceunderställ, fodrad jacka, mössor, tjockstrumpor och kängor med rejäla sulor. Temperaturen ligger på minus 25 grader och truckarna måste passera en sluss för att inte släppa in värme på väg in och ut ur den 900 kvadratmeterstora frysen. 

Utanför ingången hänger tjocka jackor på rad. Här finns det bänkar att sitta för att ta en nödvändig paus från kylan någon gång då och då. Noa har haft fem pauser sedan han började för tre timmar sedan.  Mest längtar han efter fingervantarna med elström i som är beställda men inte har dykt upp ännu. De kommer att göra jobbet att plocka och knyta plastpåsarna betydligt lättare, förklarar han.  Även i frysen är målsättningen ett snitt på cirka 90 plockade varor i timmen. 

Det utgår inget extra tillägg för att dagligen bli utsatt för bitande minusgrader. Emmy Möller är ändå nöjd att hon har fått börja i frysen från att tidigare haft som uppgift att slå ut papperspåsar och trycka ner dem i tomma plastlådor som rullar förbi på ett band. Det var mer enformigt.  

– Visst är det kallt i frysen men man klär sig därefter. Det är nästan värre att vara länge i den kylskåpskalla delen av lagret där kölden kryper in på skinnet på ett annat sätt, säger hon. 

Fredrik Clausson har avancerat från papperspås-utslagare till teamledare inne på avdelningen för frukt och grönt. Här har all personal fått extra internutbildning för att lära sig hantera fräscha grönsaker. Skepsis mot kvalitén på frukt och grönsaker är den främsta anledningen till att folk tvekar att handla mat över nätet, enligt Mathems egna undersökningar. Därför är det extra viktigt att allt grönt är tip top, förklarar han och synar samtidigt en ny leverans nektariner. 

Fredrik började på Mathem i januari 2014 och tillhör dem som jobbat ”länge”. Han är också med sina 23 år en av de ”äldre”. De flesta är yngre och jobbar i snitt sju till åtta månader innan de slutar. 

– Personalomsättningen är ett våra största problem, vilket är särskilt kännbart nu när företaget växer så fort. Vi har aldrig tillräckligt  med folk trots att det rekryteras i snitt tre nya personer varje dag,  säger Peter Boucher, ordförande för den lokala klubben och arbetsplatsens huvudskyddsombud. 

Själv har han varit med redan från början och berättar att Mathem levererade sin första order 2008 och hade ett år senare cirka 20 beställningar per dag. På sju år har företaget växt från 6 anställda till 700 och levererar dagligen matvaror till 2 000 hushåll. 

Till skillnad från matkasse-konceptet där alla kunder får samma mat i sina kassar enligt ett färdigställt matrecept, liknar Mathem en vanlig butik. Kunderna bestämmer själva vad de vill ha i sina kassar, vilket kräver en komplex logistik. Det gäller att det flyter på i hela produktionsledet från att varorna inkommer till lagret, tills de är färdigpackade och levereras till kunden som har beställt dagen innan.

– Många känner sig pressade. Man vill jobba effektivt men det funkar inte för produktionen hakar ständigt upp sig. Och när vi inte hinner med leveranserna måste vi jobba över, det leder till sjukskrivningar, vi blir färre och hinner ännu mindre och får jobba över ännu mer.  Just kring skolstarten, som nu, är det extra intensivt.

Just som Peter berättar detta samlas personalstyrkan ihop för ett gemensamt infomöte där produktionschefen förklarar att hela huset beordrats övertid för att hinna ikapp. De som inte kan måste ha giltiga skäl.

Peter förklarar:

– Det har blivit stopp i varumottagningen och det samlas pallar med varor där som vi inte får undan samtidigt som det kommer in mer. Får vi inte ut varorna till hyllorna har plockarna inget att plocka. Det drabbar hela kedjan. Därför måste alla jobba över.

Gruppen skingras och alla går skyndsamt åt varsitt håll. Rana tar med sig en ny vagn lådor. Noa sätter på sig sina mössor och Fredrik gör sig redo att mana på de anställda i frukt och grönt. De blå lådorna sätts i rörelse, åker i tät ström på det rullande bandet, fullastade mot utlastningen och skåpbilarna, tillbaka tomma för att packas med tre papperspåsar.