I går presenterade regeringen budgeten för 2016. Något som regeringen ser som särskilt viktigt är att inflytandet från arbetsmarknadens parter ökar.

En del i utbildningsbudgeten är att det särskilda anordnarbidraget i högre utsträckning villkoras så att det endast ges om det finns utbildade handledare på arbetsplatsen. På sikt ska bidraget kräva utbildade handledare. Bidraget ges till arbetsgivare som tar emot praktikanter från exempelvis Handelsprogrammet. Skolverkets arbete med att genomföra handledarutbildningar förlängs också med ett år.
– Skolans kontakt med arbetslivet och parternas kontroll över den är otroligt viktigt för kvalitén i utbildningen. Så detta är väldigt bra, säger Lennart Grönberg, utbildningspolitisk ombudsman på Handels.

Verksamheter i linje med Handels och Svensk Handels certifiering av Handelsprogrammet gynnas också i budgeten. 15 miljoner fördelat på tre år kommer regeringen skjuta till.
– Det är så klart jättebra. Vad som känns extra bra är att man frångått att det ska vara en modell för alla branscher. Vi i handeln övergav ju college-modellen för certifieringen. Det är också viktigt att programråden, där arbetsmarknadens parter sitter med, får stort inflytande. I dag är programråden eftersatta på många delar i landet, säger Lennart Grönberg.

I budgeten satsar även regeringen på YrkesVux och Yrkeshögskolan. Från 2017 satsas 360 miljoner årligen på Yrkeshögskolan.
– Det måste finnas en långsiktighet i detta. Ta entreprenörsskolan i Leksand till exempel som utbildar Visual merchandiser. Det finns ett behov av denna yrkesgrupp, liksom butikschefer, och det behövs en nischad utbildning för dem. Nu har Leksand tvingas lägga ner. För pengar har getts två till tre år i taget. Det behövs ett långsiktigt satsande, som jag hoppas detta är, säger Lennart Grönberg.

Handels ordförande Susanna Gideonsson är särskilt positiv till att regeringen i budget 2016 satsar på jobb och utbildning.
– I dag har vi en arbetsmarknad på arbetsgivarnas villkor där visstidsanställningar och korta deltider snarare blivit regel än undantag. Det har drabbat våra medlemmar hårt. Därför är det bra att vi åter har en regering som vill investera för att komma tillrätta med den höga arbetslösheten i stället för att sänka skatten för höginkomsttagare, säger Susanna Gideonsson.

Fakta

2016 års utbildningsbudget

15 miljoner fördelat på tre år (2016, 2017, 2018) avsätts för att öka arbetsmarknadens parters inflytande över yrkesutbildningen, t ex genom collegemodeller eller utbildning och företags samverkan.

Det särskilda anordnarbidraget ska i större utstäckning villkoras och ges till arbetsplatser där det finna utbildade handledare. Skolverkets arbete med att utbilda förlängs med ett år. Bidraget ges vid praktik, APL, under yrkesprogrammet. På sikt ska bidraget vara helt villkorat.

Utbildningsplatserna på Yrkeshögskolan ska öka. 2016 ska det bli det 2 500 fler platser. Från 2017 ska de öka med drygt 6 000 utbildningsplatser per år. Första året avsätts 150 miljoner kronor. Från 2017 avsätts årligen 360 miljoner kronor.

10 miljoner kronor avsätts för att under 2017 få igång en försöksverksamhet där arbetsmarknadens parter får ett ökat inflytande över den gymnasiala lärlingsutbildningen.

Runt 170 miljoner kronor fördelat på fyra år avsetts för att öka yrkeslärarnas kompetens.

Alla vuxna som är behöriga ska få studera på Komvux. Tidigare kunde exempelvis inte personer som inte tagit examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan läsa vidare på Komvux. Från 2017 avsätts årligen 537 miljoner kronor per år.

Den totala budgeten för 2016 beräknas till nära 934 miljarder kronor. Då inkomsterna är mindre beräknas underskottet blir på nära 10 miljarder kronor under 2016.