Av runt 12 000 medarbetare på Axfood har i dag 19 procent internationell bakgrund. Ett mål är att 20 procent av cheferna ska ha internationell bakgrund år 2020. 
– Vi vill ha hjälp från Arbetsförmedlingen att plocka ut vilka som passar utifrån utbildning och intresse för branschen. Dessutom vill vi översätta våra internutbildningar på flera språk. Vi behöver till exempel chaufförer till vår partihandel, säger Claes Salomonsson, presschef på Axfood.
 
Han tror att de flesta platser via 100-klubben kommer att vara olika traineeplatser.
– På Hemköp på Torsplan i närheten av mitt kontor finns det en kille som kom in för två år sedan utan att kunna svenska. Nu har han lärt sig språket och är chef för kött och chark. Det är roligt, säger Claes Salomonsson. 

Lars Östberg jobbar på Willys, som tillhör Axfood, i Gustavsberg och sitter i den centrala fackliga gruppen. Han har inte hört talas om 100-klubben, men tycker att arbetsgivaren överlag är bra på att ta hand om praktikanter. 
– Vi har praktikanter, både från skolor och andra, rullande på många butiker och det funkar jättebra med program, utbildning och handledning. Sen finns det såklart alltid butiker som inte sköter sig.

Han säger att om praktikanter inte kan svenska brukar de placeras någonstans där det jobbar en person som pratar deras språk.

I veckan presenterade regeringen den så kallade 100-klubben. Arbetsgivare som är beredda att ta emot minst 100 nyanlända inom tre år får en särskild ingång till Arbetsförmedlingen. De arbetsgivare som hittills anslutit sig är bland andra Ica, Sweco, Riksbyggen och Ragnsells. De ska få hjälp med skräddarsydda lösningar, insatser som det så kallade snabbspåret, yrkeskompetensbedömning, arbetsmarknadsutbildning, instegsjobb och nystartsjobb. 
– Det är ett led i vårt mångfaldsarbete. Det är en tillgång att ha internationell bakgrund, många kunder har det och vi vill spegla samhället både i butiker och på lager, säger Claes Salomonsson.