Nu är det gratis att spana in skatterna

Dörrarna till våra gemensamma kulturskatter öppnas nu för alla. Regeringens beslut innebär att det är gratis att gå in på 18 av statens museum 1 februari. Tanken är att få fler att gå dit, helt enkelt. Lika tillgång till kulturarvet är en demokratisk rättighet, menar politikerna.

– Efter den tidigare fri-entré-reformen ökade förstagångsbesökarna. Och vi vet att ett besök ofta ger mersmak, säger Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister till Handelsnytt.
– Förhoppningsvis kommer reformen leda till att trösklarna sänks för framför allt ovana museibesökare. Att det blir lättare att glida in spontant, även om man inte har tid att vara där flera timmar. Jag uppmuntrar alla att känna det häftiga i att allt det här är vårt gemensamma kulturarv.

Visserligen ligger 13 av de 18 museerna i Stockholm, men man kan ju passa på om man är i huvudstaden och turistar. Handelsnytt har bett fyra museum berätta historien bakom fyra specifika föremål i deras skatter.

Himmelsängen på Skoklosters slott”Omhänget är av rött blommönstrat sidentyg. I blommornas konturer sitter kantiljer och paljetter av äkta silver. Väldigt exklusiva material. Det blänkte och gnistrade säkert väldigt vackert.
Det var Carl Gustaf Wrangels paradsäng. Sängen var den viktigaste möbeln på 1600-talet, särskilt viktiga var textilierna. Sängen var en viktig statusmarkör och sängkammaren ett uppvisningsrum där man kunde ta emot sina gäster, vilket är ett bruk från Frankrike. Man kan tänka sig att det riktiga sovrummet låg i en annan del av slottet. Sängen har funnits här i alla fall sedan 1676.”
Berättat av Inger Olovsson, intendent på samlingsenheten

Sofia Magdalenas bröllopsklänning på Livrustkammaren”Hennes klänning är magnifik. Den är av silverbrokad med girlanger, blommönster och metervis med spets knypplad av silvertråd. Det var material bara adeln och kungafamiljen hade råd med.
Mest iögonfallande är den breda kjolen. Den markerar den smala midjan på 53,5 centimeter. Släpet är över tre meter långt. Så här klädde man sig vid gala och festlighet.
Bröllopet stod 4 november 1766. Den danska prinsessan Sofia Magdalena kom till Sverige för att gifta sig med blivande kung Gustav III. Klänningen skänktes omgående till den kungliga klädkammaren.”
Berättat av Inger Olovsson, intendent på samlingsenheten

Persedelpåsen på Marinmuseum”Väskan skänktes till museet av en man som gjort sin värnplikt i flottan på 1990-talet. Att utsmycka sin persedelpåse var och är en tradition bland sjömän i flottan. Att slå knopar runt handtaget var en övning i att hantera rep, men också en uppvisning i sjömansmässighet.
Det sitter tygemblem överallt på väskan. De har den förre ägaren köpt i hamnar han besökte under sin långresa med minfartyget HSM Carlskrona. Han var kock ombord och fick besöka många hamnar i bland annat Sydamerika. Han berättade hur de satt i hytten på kvällarna och sydde fast emblemen som fungerade som en markör över att bäraren var berest i flottans tjänst. I dag visas väskan i utställningen Sist i ledet, om värnpliktens historia.”
Berättat av Johan Löfgren, intendent på samlingsenheten

Joakim von Anka-sparbössan på Kungliga Myntkabinettet”Sparbössan med Joakim von Anka när han vaktar sin skattkista är en av många som gjordes med seriefigurer. Tanken var att locka barn att spara pengar. Den är gjord av plast på 1960-talet och kom till Kungl. Myntkabinettets samlingar från Handelsbankens Bankmuseum.
Vi har en hel utställning med sparbössor. De är inte bara små roliga saker för barn utan har använts som förvaring av mynt så länge mynt har funnits. Sparbössor hör till vår ekonomiska historia och kulturhistoria och berättar mycket om sin tid.”
Berättat av Monica Golabiewski Lannby, förste antikvarie