Meningarna är delade om hur det går för handeln. Branschtidningarna skriver om företag som gör vinstrekord. Samtidigt kommer larm om att företag med pressad lönsamhet inte kan höja priserna på grund av hård konkurrens, trots att kostnader för personal och hyror ökar. Handels chefsekonom Stefan Carlén och utredare Martin Rosenström fick uppdraget att gå till botten med saken en gång för alla.

– Det har gjort mig konfunderad, hur två så olika bilder kan komma fram. Det har saknats en bredare bild där man tittar på flera olika vinstmått. Det här är den mest heltäckande rapporten hittills, hävdar Stefan Carlén.

Rapportförfattarna har använt sig av specialbeställd statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, där 127 000 företag i handeln ingår.

Handels har analyserat flera olika mått för att mäta vinster och stabilitet under åren 2000 till 2013. För året 2014 fanns inte SCB:s statistik utan där har branschorganet Markets uppgifter över de 260 största bolagen i 13 delbranscher analyserats. För 2015 har Konjunkturinstitutets barometrar använts.

Stefan Carlén menar att båda bilderna kan existera samtidigt eftersom det helt beror på vilka siffror man tittar på. Rörelsemarginalen är ett begrepp som ofta används när det handlar om företagens vinster. Inom handeln har rörelsemarginalen legat i princip still, mellan 2,5 och 3 procent. Men rörelsemarginalen tar inte hänsyn till finansiella poster, vilket gör att det kan bli missvisande.

– Handeln har övergått mer och mer till att ha avbetalningsköp och räntorna som företagen får in redovisas inte i det måttet. Inte heller avkastningar på finansiella placeringar, säger Stefan Carlén.

 Tittar man istället på måttet vinstprocent visar den en fördubbling mellan 2000 och 2013, från 4 till 8 procent. När ekonomerna också vägt samman flera mått som mäter vinster och företagens stabilitet visar de att handeln inte har några strukturella lönsamhetsproblem.

Soliditeten, som är ett mått på hur stabilt ett företag är, har ökat från 37 procent till 51 procent. Medan vinsten för företagen under åren ökat med 264 procent har de samlade personalkostnaderna bara ökat med 76 procent i löpande priser.

– Tvärtom går branschen så bra att det är läge att belöna de anställda som drar ihop vinsterna. Inte ens elektronikbranschen som ofta beskrivs som problemfylld går dåligt längre. Den har klarat en strukturomvandling och Elgiganten till exempel gör goda vinster, och de största bolagen ökar sina resultat.

Det är ingen slump att rapporten om vinsterna kommer just nu. Arbetsgivarparterna går hårt ut i avtalsrörelsen och kräver frysta minimilöner. Handels kräver däremot 750 kronor mer i lön till alla som är heltidsanställda.

– Att handeln går dåligt är inget våra medlemmar känner igen. Den här rapporten visar att det argumentet inte håller för att frysa ingångslönerna, säger Susanna Gideonsson, ordförande i Handels.  

Läs hela rapporten här.

 

 

Fakta

Fakta ekonomisk ordlista

Aggregerade resultat- och balansräkningar: I rapporten har ekonomerna räknat utifrån aggregerade resultat. Det betyder att man lägger ihop alla 127 000 företags resultat och räknar dem som om det vore ett företag. Resultaträkningen visar den vinst eller förlust ett företag gjort under året. Balansräkningen visar vad företaget äger (tillgångar) och hur ägandet har finansierats. 

Rörelsemarginal: Beskriver hur bra ett företags grundläggande verksamhet bär sig. Men det utesluter inkomster som räntor från avbetalningsköp. Om ett företag hyr eller äger sina lokaler kan också påverka måttet.

Finansiella poster: Till exempel räntor från kunder som har handlat på avbetalning, och avkastning från placeringar på börsen.

Vinstprocent/vinstmarginal: här vägs både resultatet från försäljning och finansiella poster in.

Soliditet: Mäter företags betalningsförmåga på lång sikt. Hög soliditet betyder att företaget har mycket egna tillgångar (eget kapital) medan en låg soliditet visar att företaget är mer beroende av lånade pengar vid en förlust.

Källa: Handels rapport ”De verkliga vinsterna i handeln – Vinstläge och vinstutveckling i handeln 2000-2015”.

 

Fakta

Jämför handeln och industrin

Rapporten jämför ekonomerna handeln med industrin. De båda branscherna sysselsätter en femtedel vardera av den totala arbetskraften i Sverige.

Rörelseresultatet, alla intäkter och kostnader från företagets försäljning av varor, är ungefär lika stort, 68 miljarder i handeln och 75 miljarder i industrin. Trots det är omsättningen 500 miljarder högre i handeln än i industrin. Det beror på att varorna i handeln köps in i stora volymer och säljs i hög hastighet. Det gör att rörelsemarginalen blir lägre för handeln än för industrin. Tittar man bara på det måttet kan man få intrycket av att vinstläget i handeln är sämre än i industrin.

Tittar man istället på kapitalavkastningen är den högre än i industrin. Avkastningen på eget kapital visar effektiviteten i att skapa lönsamhet för ägare på deras satsade kapital.

– Industrin kräver ett större kapital, då är vinsterna betydligt större. Men i handeln krävs det mindre av eget kapital för att få ut vinster. Därför är det viktigt att titta på flera olika mått om man ska spegla handelns vinster, säger Stefan Carlén, chefsekonom på Handels.