Eldsjälen kommer med värdefull gåva

Snöre? Fönster? Karamell?
Nioårige Ahmad och elvaårige Laith pekar på datorskärmens bilder. De kan redan flera svenska ord. Men kastrull… den där?

– Nej, det är en tratt. Det där är kastrull, förklarar Daniel Johansson.

Det är han som har skaffat den begagnade laptopen åt Ahmad, Laith och deras föräldrar. Nu har han kommit till familjens rum på asylboendet Restad Gård i Vänersborg för att lämna över den och visa hur den fungerar.

– Super Mario är roligast, avgör Ahmad och Laith efter att ha testat datorn.

Deras pappa Abdulkarim Albahi ler.

– Jag är glad för barnens skull. Nu kan de spela spel och lära sig svenska. Om nätverket fungerar kan vi surfa och se på film. Och förhoppningsvis hålla kontakt med mina bröder i Syrien, säger han.

Abdulkarim och hans fru Alghida bjuder på kaffe och kaka och tackar hjärtligt för gåvan.

Daniel Johansson går tillbaka till sin bil som står parkerad utanför lokalen där Restad Gårds frivilliga stödgrupp håller till. Gunilla Hogedal från stödgruppen har en lista på familjer som också ska få datorer. Daniel har 40 stycken i bilen. 37 namn finns på listan, men många fler vill ha en dator så det blir trängsel och konkurrens om de sista tre.

– Nästa gång ska vi besöka alla hemma i deras rum, pustar Daniel när datorerna är utdelade, tumultet har lagt sig och han kan hasta tillbaka till sitt jobb på Handels avdelning i Trollhättan.

Utflykten till Restad Gård har han gjort på sin lunchrast. Att förse asylsökande flyktingar med datorer slukar för närvarande det mesta av hans fritid. Sedan i höstas har Daniel samlat in 200 begagnade datorer, tömt dem och installerat gratisprogram som kan vara bra att ha: Skype för att ringa och chatta, Office för att skriva och räkna och en mängd spel för både underhållning och språkträning.

– Jag sitter uppe till klockan två några nätter i veckan. Min sambo är väldigt förstående, men ibland gnäller hon över att det ligger datorer överallt i vårt radhus, berättar Daniel på telefon från matbutiken när han ringer upp efter arbetsdagens slut.

Ända sedan barndomen har Daniel Johansson gillat datorer, och han har hållit intresset vid liv under sina 20 år som butiksanställd. Samtidigt ömmar han för människor som är svaga och utsatta. När den stora flyktingvågen nådde Sverige i höstas bestämde han sig för att göra en insats.

– Jag skulle själv bli glad att få en dator om jag var på flykt. Den hjälper människor att hålla kontakt med anhöriga och att lära sig språket i det nya landet. Dessutom slängs alldeles för många datorer som andra kan ha glädje av.

Upprop på Facebook och reportage i lokala medier har lett till att datorer fortsatt att strömma in. Från den före detta Saabfabriken i Trollhättan kom nyligen 100 stycken.  Efter att Daniels projekt uppmärksammats på Handels kongress räknar han med att få en sändning från förbundskontorets it-avdelning. Börjar hela saken växa honom över huvudet? Daniel Johansson medger att det nog vore bra med lite avlastning. Kanske ett närmare samarbete med någon organisation så att han inte behöver dra hela lasset själv.

– Frivilliga har hört av sig och vill hjälpa till. Bland annat en datorreparatör från Syrien som själv bor på Restad Gård.

I dagens situation med många nyanlända flyktingar finns stora behov av utsträckta händer och människor som hjälper till. Daniel rekommenderar särskilt flyktingguide-verksamhet som ordnas av många kommuner och organisationer.

­ – Svenskar och flyktingar behöver mötas och lära av varandra.

Närmare kontakter tror han är nyckeln till de utmaningar som den stora flyktinginvandringen innebär.

– Vi måste se till att de nyanlända inte blir segregerade i vissa områden utan uppblandade med alla. Och att de inte blir sysslolösa utan kan få ett meningsfullt liv här.