Glädje att få lära ut

Thomas Andersson var tio år när han fick frågan om han ville lära sig spela gitarr. Kompisens pappa hade just startat Rockskolan i Norrsundet och ville få dit honom. Även mamma hejade på. Hon hade läst att de som lär sig spela ett instrument får lättare för matte.
– Jag började med gitarr, men tyckte det var lite för krångligt så jag fastnade för bas. Sen frågade jag om jag fick hålla kurser själv. Jag började som ledare när jag var 16. Sen vart det mer och mer och nu är jag fast anställd på heltid.

Till Rockskolan kommer folk som vill lära sig spela ett instrument, eller band som vill använda replokalen och inspelningsstudion. Det är mer en musikskola än en rockskola och det spelas pop, techno, metal, soul och dansband. Thomas arbetsdagar fylls främst av att leda studiecirklar i bas, gitarr, ukulele och studioteknik. Det är under kurserna han upplever de absoluta höjdpunkterna med jobbet.
– När man känner att folk verkligen vill lära sig, att de kommer tillbaka år efter år. Eller när någon haft svårt för sig och inte övat hemma, när det vänder där. Då får man en jättebekräftelse, en egoboost.

Rockskolan gillar att samarbeta med andra aktörer och de är ett gäng därifrån som kompar ortens kyrkokör och en pop-och-rock-kör för 65-plussare. De tar också emot elever från kommunala skolan. Och varannan tisdag åker Thomas och spelar på äldreboendet.
– Det blir mycket visor, men det som funkar bäst är 50–60-talsrocken. Då blir de glada och hoppar i rullstolarna.

Thomas är den enda heltidaren på Rockskolan. Kollegorna är anställda på timmar eller arbetstränar. Hans grundlön ligger på ”tjugotusen någonting”.
– Men det varierar. Senaste månaden fick jag tjugotusen efter skatt. Jag har jobbat mycket övertid, varit på läger och haft kvällsspelningar.

Mira, Malte och Alicia, Thomas tre barn, bor hos honom varannan vecka. Veckorna med barnen kallar han hamsterhjuls-veckor och han jobbar max en kväll. De andra veckorna blir det senare arbetsdagar eftersom många studiecirklar hålls kvällstid. Han passar också på att repa med bandet, Patrik Jansson band. Där spelar han bas. Blues står på repertoaren.
– Nästa grej är en Europaturné i slutet av september och oktober. Min första!

Att jobba med sitt största fritidsintresse, det ser Thomas som en dröm. Sällan känner han att livet blir för mycket strängar, noter och musik.
– Visst har det känts så stundtals. Men har jag inte spelat på några veckor kryper det i kroppen och jag blir deppig. Det är hemskt viktigt för måendet och bekräftelsen att få spela. Jag känner att jag är bra på någonting. Det är ju sällan som någon på jobbet klappar händerna åt en.

Framtidsdrömmarna ser inte så annorlunda ut från hur han lever i dag.
– Jag har haft jättetur och är jättenöjd som livet är. Det är sällan jag gör planer för lång tid framåt. Det är bättre att glida med, se vad som händer och uppskatta det man har än att sukta efter något annat.