Konsten att sälja ett vapen
Passion, jaktbakgrund och licens. Det är vad som krävs för att bli vapenhandlare på XXL sport & vildmark. Johan Åberg är en av dem som får användning av sin kärlek för jakt i säljjobbet – inte minst nu när jägarhögtiden älgjakten väntar runt hörnet.
Att gå in på XXL sport & vildmark i Jönköping känns till en början som att gå in i vilken sportbutik som helst. Under promenaden genom butiken snirklar man sig fram mellan träningskläder, joggingskor och trådkorgar fyllda med basketbollar.
Längst in vid jakt- och vildmarksavdelningen bryts dock den väntade ordningen. Längs ena hörnet står en stor gallerförsedd betongbunker. Kikar man in mellan gallren skymtar ett rum till bredden fyllt med hagelbössor, 22-kalibersgevär, älgstudsare och ammunition – ett produktutbud som onekligen får XXL att sticka ut i konkurrensen.
Här jobbar Johan Åberg sedan två år tillbaka. Han är avdelningsansvarig och därtill en djupt engagerad jägare, ett inte helt ovanligt drag hos de anställda på jaktavdelningen.
– Jag är uppvuxen utanför Halmstad med en jagande far. Numera är jag själv en väldigt inbiten jägare. Varje år i september åker jag till exempel till Västerbotten för att delta i smygstarten av älgjakten, säger Johan Åberg.
Hans väg in i branschen började under gymnasieåren på jakt- och viltvårdsprogrammet. Under praktiken fick han möjlighet att pröva på arbetet i en jaktbutik. Praktiken gav extrajobb, vilket i sin tur ledde till en fast anställning. När han för två år sedan flyttade till Jönköping och såg att XXL behövde folk till jaktavdelningen sökte han på studs.
– Att få jobba med något man är så passionerad för är en stor fördel. Jakten och naturen är en avkopplingskälla för mig. Vissa åker till solen i Thailand, jag åker ut och sätter mig på en stubbe i skogen, säger han samtidigt som han vrider om nyckeln till gallerdörren.
I bunkern hänger ett hundratal jaktvapen för allt mellan 5000 och 100 000 kronor och normalt säljer avdelningen 70 – 100 vapen per år. De flesta går till erfarna jägare, men även till personer som precis plockat upp intresset. Ingen kund släpps in ensam i bunkern. Johan eller någon av hans kollegor måste alltid följa med in.
– Vapnen står för den absolut minsta delen av vår försäljning. Tält, sovsäckar och fiskeprylar går det betydligt mer av. Men det är ett växande intresse. Man brukar säga att det finns 300 000 jägare i Sverige, men i dag är det nog snarare 450 000, säger Johan och fortsätter:
– Det är lite som bensin för en bensinmack. Vi kan inte ha en jaktavdelning utan vapen, säger Johan Åberg.
För att få sälja vapen krävs vapenhandlarlicens, ett intyg som delas ut av polisen efter att man bevisat sina kunskaper kring både vapenlagen och vapenförordningen. För att ansöka måste man ha en bakgrund antingen som jägare, militär eller som aktiv i en skytteförening.
Själva köpet har också sin bestämda ordning, berättar Johan Åberg. Efter att kunden valt ut en bössa och lagt 20 procent i handpenning fyller personalen i en licensansökan och skickar den till polisen. Alla dokument och kopior registreras i butikens vapenbok.
Oftast går proceduren smärtfritt, men det händer att de får avslag. Många gånger beror det på en så kallad ”fylld vapengarderob”, det vill säga att kunden uppnått sin tillåtna kvot av antal vapen. Men skälet till avslag kan också vara medicinska, eller att man är kriminellt belastad.
– Vi får oftast inte reda på varför. Ibland berättar kunden själv, men inte alltid. Man känner ofta på sig att det inte ska gå igenom. Det är en magkänsla. Vi har också rätt att neka om någon skulle lukta sprit eller så. Det är precis som på Systembolaget, säger Johan Åberg.
Samtalet bryts när Johans kollega John Johansson kliver in i bunkern och undrar om en myggfångare som en kund efterfrågat. Johan pekar i riktningen mot lagret samtidigt som han berättar att John precis blivit licensierad vapenhandlare. Polisen var inne i butiken och utförde provet tidigare under dagen.
– Det gick bra! Jag var rätt påläst. I vanliga fall pluggar jag så jag jobbar mest extra här. Men det är ändå jäkligt kul att få licensen, inte minst eftersom jag får med mig kunskap till min egen jakt. Kundkontakten är också rolig. Min bakgrund är från en bondgård och nu senast från det militära, det är inte samma interaktion i de yrkena, säger John Johansson.
Trots att säljarna på jaktavdelningen besitter en specialkompetens, och att flera av dem är licenserade vapenhandlare, märks det inte av i lönekuvertet. XXL sport & vildmark har kollektivavtal och avtalsenliga löner, men betalar inte ut några extra tillägg för sina vapensäljare.
Som avdelningsansvarig med resultat- och redovisningsansvar har dock Johan Åberg ett påslag. Enligt honom går dock intresset för lönen.
– Det är inte så att det kryllar av säljande jägare. Men de finns, och vi har inga större problem med att rekrytera. Det som lockar är att man får jobba med sin hobby, snarare än pengarna, säger Johan Åberg.
Just idag är det rätt lugnt på avdelningen. Annat är det när älgjakten närmar sig i början på oktober. Då är avdelningen full av förväntansfulla jägare. Jönköpingstrakten är av tradition ett starkt jägarfäste där man jagar alltifrån vildsvin till bock, räv och hjort. Men inget slår älgjakten.
– Det absolut största. Man riktigt märker hur det spritter i kroppen på kunderna när de kommer in, säger Johan Åberg och skrattar.
– Ja, det finns inget stopp på dem när de väl kommer igång, fyller John Johansson i.
Fakta: Samma grundare som Elgiganten
XXL Sport & Vildmark är en norsk sportkedja som etablerade sig i Sverige hösten 2010. I dag har företaget 21 varuhus och cirka 600 anställda i Sverige. Cirka av 180 dessa arbetar med jakt- och vildmark. I Norge har kedjan 26 varuhus och i Finland åtta.
2015 omsatte moderbolaget 6,5 miljarder kronor och gjorde en vinst på 725 miljoner kronor.
Bakom lanseringen av XXL i Sverige står den norske företagaren Öyvind Tidemansen som etablerade Elgiganten i Sverige och Europa på 90-talet.
I Jönköpingsbutiken arbetar totalt 43 personer, varav åtta på jaktavdelningen. På avdelningen finns två heltidsanställda, en 75 procentig tjänst och resten på lägre anställningsgrad.