1. Inte mer än fem timmar utan!

Enligt arbetstidslagen så får man arbeta max fem timmar i följd, därefter måste man ha en rast inlagd i sitt schema. Det är en av få riktigt skarpa bestämmelser kring rast.

Läs mer: 7 frågor om butiksjobb för unga

2. Syftar till att ge vila, men även variation

Ingen orkar göra samma sak åtta timmar i sträck. Rasten syftar till att ge vila och återhämtning, men också till att bryta mönstret och skapa variation. En kortare rast är ett bra sätt att starta om och återfå koncentrationen, något som också har stöd i forskning. Det finns inte definierat i detalj hur långa raster man ska ha på en dag, men enligt Handels är 60 minuter (ex. 30 minuters lunch och två raster a lá 15 minuter) en bra norm att utgå ifrån om man arbetar heltid.

3. Rasten är obetald. Kisspausen får du pröjs för.

Rast är ett uppehåll i arbetet som man inte får betalt för. Därför står man heller inte till arbetsgivarens förfogande och kan därmed göra vad man vill, till exempel luncha, fika eller gå ärenden. Arbetsgivaren kan inte kräva av anställda att ta rasten på jobbet eller att de är nåbara på telefon.

En paus är ett kortare uppehåll som syftar till att gå på toaletten eller dricka vatten. Du har rätt till paus enligt arbetstidslagen och det ingår i ordinarie arbetstid vilket innebär att du får lön under tiden. I de fall då arbetet är starkt tidsstyrt kan pausen vara schemalagd. Pausen ska tas på jobbet.

Läs mer: 6 saker du bör veta om arbetstid i butik

4. Måltidsuppehåll = betald lunchrast

Ett måltidsuppehåll har samma regler som pausen. Den är betald och ska i regel tas på jobbet. Till skillnad från en rast så kan chefen begära att du avbryter måltidsuppehållet. Måltidsuppehåll ersätter raster där arbetsförhållandena kräver att någon måste kunna rycka in med kort varsel. Detta ska dock användas som en sista åtgärd och inte permanent.

Enligt Arbetsmiljöverket ska arbetsgivare ordna med lämplig plats för anställda att äta lunch. Där ska även kyl och mikro finnas tillgängligt.

5. Chefen bestämmer när

Arbetsgivaren har en skyldighet att följa lagen om rast efter fem timmar, i övrigt leder och fördelar arbetsgivaren som denne vill. Det finns dock stora möjligheter att påverka om man inte är nöjd med hur rasterna schemaläggs, bland annat genom facket.

6. Deltidare kan bli snuvade

Jobbar man mindre än fem timmar har man ingen rätt att kräva rast. Pauser för att till exempel gå på toaletten ska dock alla ha. Rökpauser är en fråga för diskussion, det är ingen självklar rättighet.

7. Kaffet då? Vem står för KAFFET?

Den kanske viktigaste frågan av de alla – ska arbetsgivaren bjuda på kaffet? Även om det är kutym i Sverige att arbetsgivaren gör det så är det inte reglerat på något sätt. Enligt en Handelsombudsman som Handelsnytt pratat med gör dock arbetsgivare klokt i att bjussa på koffeinet eftersom ”få saker gör anställda så kamplystna som när det snålas med kaffet”. Inom lager- och partihandel är det generellt sett vanligare att man får kaffe på jobbet än inom detaljhandeln.

Läs mer: 7 saker du bör veta om tjänstledighet