Än så länge åker temperaturen över och under nollstrecket som en jojo, och det tar ett tag innan vintern är här över hela landet. Men utan tvekan går vi mot kallare tider. Under årens lopp har Handelsnytt skrivit om butikspersonal som inte stått ut i kylan.

Förra vintern gick det så långt som till Arbetsdomstolen. På Pressbyrån i Luleå var det så kallt att det regionala skyddsombudet förbjöd allt arbete genom ett skyddsstopp. Men butiken höll öppet ändå och de anställda fick fortsätta jobba. Pressbyrån tvingades betala skadestånd till facket.

På andra håll har man fått ställa in extraelement vid kassan, delat ut fleecejackor och stängt av automatöppningen av dörrarna.

Alla individer är olika och upplever också temperaturen olika. Därför finns ingen exakt gräns för hur kallt det får vara på en arbetsplats, enligt Arbetsmiljöverket. Grundkravet är ett ”lämpligt” klimat. Vid stillasittande arbete, som är fysiskt mindre ansträngande, bör temperaturen vintertid ligga mellan 20-24 grader. Vid rörligt eller fysiskt mera ansträngande arbete bör den vara minst 14-15 grader. Under tillfälliga köldknäppar får man acceptera lägre temperaturer.

Om man jobbar nära en dörr, till exempel i kassan, ska den ha skydd mot drag. Ett alternativ kan vara en luftridå som stoppar kall luft. Ett bra skydd mot drag är speciellt viktigt i de butiker där dörren ständigt står öppen.

Fakta

Om du är missnöjd med temperaturen, vänd dig först till chefen. Annars till skyddsombudet på jobbet eller din Handelsavdelning. Om det inte händer något, kontakta Arbetsmiljöverket. Temperaturen mäts och utifrån det bestäms åtgärder.

Om det tar tid att bli kvitt kylan är några tillfälliga lösningar extra element, extra kläder och att man roterar mellan kassa och golv.

Det är inte bara otrevligt att frysa. Man koncentrerar sig sämre, blir irriterad, gör lättare fel och risken för olyckor ökar. En kall kropp ökar också risken för belastningsskador. Så det är inte bara ur de anställdas perspektiv det är dumt med kalla arbetsplatser. Ett bra klimat lönar sig företagsekonomiskt.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för klimatet på jobbet. Men även fastighetsägare, byggherrar och projektörer har ett ansvar.