Vad innebär uppdraget?

– Opo är en sorts medlare som ska garantera att fack och arbetsgivare i industrin lyckas träffa kollektivavtal i tid utan att det blir konflikt, till exempel strejk. Opo leder förhandlingarna sista månaden innan avtalet löper ut. Det finns fem opartiska ordförande och ungefär 50 avtalsområden för arbetare, tjänstemän och ingenjörer. Alla avtalen löper ut 31 mars.

Oj. Tvingas ni springa som skottspolar mellan 50 förhandlingsbord?

– Jag är ny och vet inte exakt hur det går till i praktiken. Men vår roll är att samordna förhandlingarna. Vi har redan börjat träffa alla parterna för att lyssna in deras synpunkter. Det är en skillnad mot förhandlingarna i till exempel handeln, där medlare kommer in först om samtalen mellan parterna har skitit sig.

Hur kan du dra nytta av dina egna erfarenheter av förhandling och medling?

– Jag har kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar, även om jag inte är insatt i alla detaljer på industrisidan. Sen gäller det att lyssna på parterna, förstå deras problem och försöka hitta möjligheter till samförstånd.

Industrins avtal har stor betydelse som ”märke” för hela arbetsmarknaden. Som ordförande i Handels kunde du ibland höras muttra över att löneökningarna i industrin blev irriterande låga. Hur ser du på möjligheten att nu själv bidra till utformningen av deras avtal?

– Rollen jag har accepterat är opartisk, det är viktigt. Jag har noterat att LO-förbundens gemensamma krav bygger på att de ställer sig bakom den ledande rollen för industrins avtal.

Ditt liv som pensionär verkar inte alldeles stillsamt?

– Jag trivs mycket bra. Jag får en del erbjudanden om olika engagemang och jag har tre kriterier för att acceptera: det ska inte ta för lång tid, jag ska i någon mån kunna bestämma själv när jag jobbar – och det ska vara riktigt kul. Opo-uppdraget uppfyller alla tre. Fast i februari och mars kan det nog bli ganska hektiskt.