”Sådana här historier är vi kanske mer vana vid att läsa från andra länder. Men det här är verkligheten för många även i Sverige … Problemet i Sverige är inte att arbetare har för mycket trygghet eller för stort inflytande. Tvärtom, det stora samhällsproblemet är faktiskt att många människor far illa på arbetsmarknaden och att makten över deras vardag ligger i någon annans händer.”

Det skriver Somar Al Naher på Aftonbladets ledarsida.

”Det är uppenbart att det behövs en betydligt bättre reglering av bemanningsföretagen och deras verksamhet. Rovdriften på unga människor måste få ett slut. Det ska inte gå att via bemanningsföretag smita undan med en dålig arbetsmiljö som många gånger är direkt farlig. Det som kortsiktigt blir fina siffror i företagens kvartalsrapporter blir till långa rehabärenden i vår gemensamt finansierade välfärd.”

Det skriver Kent Källqvist i Dagens Arenas ledare.

”Även det fackliga arbetet försvåras. Det är ju tufft för unga anställda, som bara är tillfälligt anställda, att säga ifrån. De får ett helt annat tryck på sig än den som är tillsvidareanställd.

Det blir lättare för företagen att dumpa villkoren och göra sig av med anställda som upplevs som besvärliga (kroniker som ofta är sjuka, fackligt aktiva, småbarnsföräldrar och andra).”

Det skriver Olov Abrahamsson på NSD:s ledarsida.

”Att anlita bemanningsföretag har därmed blivit ett sätt för arbetsgivare att öka arbetstempot utan att bry sig om följderna. Enligt Fredrik Ståhlberg kan arbetstempot vara 30 – 40 procent högre bland bemanningsanställda än bland de fast anställda. Det går en tid, men naturligtvis inte i längden. Många bemanningsanställda är unga kvinnor och män som redan vid några och tjugo har svåra förslitningsskador … Bemanningsavtalet har hyfsat kunnat hålla uppe lönerna för de uthyrda men det är uppenbart att mycket ännu saknas för ett heltäckande avtal.”

Det skriver Martin Klepke, Arbetets ledarskribent.

”Det som var tänkt att lösa tillfälliga arbetstoppar och ge unga människor introduktion till ett industrijobb har visat sig bli en permanent anställningsform som är direkt skadlig för hälsan. Låt inte inhyrning bli ett sätt att strunta i att bekämpa dålig arbetsmiljö. Ett arbetsliv som sliter ut de unga i förtid är kostsamt för hela samhället.”

Ur Helle Kleins ledare på Dagens Arbete.

Även läsare har reagerat på Handelsnytts och Dagens Arbetes Facebook-sidor. Här är ett urval.

”Är det ett sådant samhälle vi vill ha igen? Människor som slåss om jobben till minimilöner och med trasiga kroppar som följd. Nu måste vi organisera oss och förbjuda bemanningsföretag.”

”Skärp er arbetsgivare! Ta hand om era anställda som sliter för er skull! Människor är inga slit och släng varor!”

”Har en kort ”karriär” inom denna bransch och jag fick bl.a. höra, då jag konstaterade att ett fritidsintresse var styrketräning, ”så bra, med detta jobbet behöver du aldrig gå till gymmet mer, här får du träning så det räcker genom dina arbetsuppgifter”.”

”Efter ca 8 år i branschen så är detta ingen nyhet..”