Optimist utan illusioner

Arbetsmarknadsminister var inte jobbet Ylva Johansson såg framför sig när hon som 20-åring fyllde i korten till a-kassan varje kväll. Men Ylva Johansson är optimist. 24 år gammal blev riksdagen hennes arbetsplats. Efter sex år hade hon tagit en plats i regeringen. I dag har hon makt över hela arbetsmarknaden – och hon har att göra.

Trots att arbetslösheten har sjunkit är skillnaderna stora. Betydligt fler utrikes födda än inrikes födda är utan jobb. Inte ens de som har jobb är trygga. I en turkos soffgrupp, två våningar upp på arbetsmarknadsdepartementet i Stockholm, pratar vi om situationen för hundratusentals handelsanställda. Om att slita på en visstid som aldrig blir ett fast jobb. Om uteblivna andrum när personalen ”flexibiliteras” bort.
– De otrygga jobben har blivit på tok för otrygga. Det är ohållbart. Alla ska ha rätt att försörja sig och inte slitas ut på jobbet. Det är ett otroligt slöseri med kompetens. Dessutom finns det ett besvärande könsmönster här. Främst kvinnor drabbas.
Vad ska du göra?
– Vi behöver ändra i lagen och det är mitt ansvar.

Ylva Johansson vill bland annat lagstifta om stopp för hyvling och rätt till anställningskontrakt som motsvarar den faktiska arbetstiden. Regeringen har därför tillsatt en utredning som bland annat ska se över detta. Förslagen kommer dock att presenteras efter valet 2018. Utredningen ska var klar i januari 2019.

Men Ylva Johansson ser inga större svårigheter med att driva igenom ändringarna.
– Min bedömning är att arbetsgivarorganisationerna också vill detta. De vill ha kompetent personal som stannar kvar. Men jag har ingen illusion om att de skulle älska en lagstiftning. Jag väljer ändå att vara optimist.

Ylva Johansson vill egentligen också ta bort allmän visstid. Men för det saknas stöd i riksdagen, bedömer hon. Sist blev det en ändring som ska begränsa staplingen, men som få förstår. Frågan om allmän visstid ingår inte heller i den tillsatta utredningen.
– Sverige bryter i alla fall inte längre mot EU-direktivet, säger Ylva Johansson märkbart irriterad över att inte ha kommit längre:
– Jag kan lova att om vi vinner valet med majoritet försvinner allmän visstid. Det är en fråga jag vill gå till val på.

Ylva Johansson är inte den som ger sig. Tre gånger har hon petats från maktposter i partiet. Lika många gånger har hon gjort comeback. I dag jämför hon politik med sin favoritsport fotboll. Man blir ingen bra spelare om man inte kan ta stryk. Spelar man i högsta serien får det göra ont ibland.
Hur har du orkat?
– Ja du. Jag tror att det handlar om att frikoppla det politiska uppdraget från sin egen position. Så här ser de politiska villkoren ut. Sedan har jag alltid landat i att det viktigaste för mig är att förändra samhället så att det blir mer rättvist. Därför har jag orkat. Men det är klart att jag blivit ledsen.
Vad gör du med din ledsenhet?
– Jag gråter. Jag är inte rädd för att vara ledsen. Det är viktigt att våga det. För att känna vad som är viktigt och hitta en väg vidare.

Ena gången Ylva Johansson petades förlorade hon jobbet helt. Året var 1998 och Ylva Johansson var skolminister. Hennes första barn, tvillingarna Kim och Lotten, hade hunnit bli fyra år. Mitt i de slitande småbarnsåren träffade Ylva Johansson ”sitt livs kärlek” Erik Åsbrink, dåvarande finansminister. Problemet var att båda satt i regeringen. Statsministern sparkade Ylva Johansson.
– Jag hade aldrig tagit det beslutet. Jag var jätteledsen. Samtidigt som jag förlorade jobbet gick jag igenom en upprivande skilsmässa. Plötsligt visste jag inte vad jag skulle göra varken privat eller yrkesmässigt.
Under denna tid sa en vän till Ylva Johansson ”ett liv utan smärta får du aldrig. Men ett liv utan glädje kan man väldigt lätt hamna i”.  
– Det har blivit som visdomsord för mig. Sorgen tillhör livet. Den kan du inte fly ifrån. Däremot kan du fokusera på det som är bra och viktigt. Barnen är viktigast, men vad jag vill med mitt yrkesliv är att vara politiker.

Så blev det också till slut. 2004 var Ylva Johansson tillbaka i politiken efter en vända som vd i ett it-företag. Som vd fick hon kritik för att hon lyfte samma lön som hennes manliga företrädare. Kanske är det därför som det i dag inte finns någon tvekan i Ylva Johanssons röst när hon svarar på vad som är hennes viktigaste fråga.
– Jämställda löner. Pengar är makt. När vi har jämställda löner har kvinnor lika mycket makt som män. En kvinna tjänar i snitt 3, 6 miljoner kronor mindre än en man under sitt arbetsliv. Det är skitmycket pengar. Jättemycket makt. Men för att få jämställda löner måste vi ta itu med de otrygga jobben. Allt hänger ihop.

Ylva Johansson säger att hon alltid varit feminist men att hon började formulera den i tonåren. Till viss del tack vare kvinnorna på Konsum där hon jobbade extra.
– Jag jobbade extra där som tonåring och  mötte många starka kvinnor. Med åren har jag kommit att ännu tydligare se hur otroligt starka könsmaktsstrukturerna är. Men jag är optimist, allt går att ändra. Jag är i en maktposition i dag. Jag har en förbannad skyldighet att förändra och jag älskar det.

Du har haft makten över jobben i mer än två år. De är fortfarande otrygga. Varför ska man rösta på S?
– Vi har, trots minoritet, genomfört en hel del förbättringar. Deltidsarbetslösa kan stämpla lika länge som heltidsarbetslösa, staplandet av allmän visstid har begränsats och arbetslösheten sjunker. Ge oss en mandatperiod till och majoritet så ska ni få se vad vi kan göra.