Stora förändringar har genomförts de senaste året i form ändring av arbetstider och införandet av bemanningsföretag. Detta har bland annat lett till den lägsta trivseln under de snart tio åren jag arbetat på företaget och att många av de anställda, mig själv inräknad, försöker eller funderar på att söka sig vidare.

Jag har alltid hört att ett lyckat företagande bygger på att anställda trivs och är nöjda. När vi bara blir en siffra på papper och ledningen tappar kontakten med oss på golvet blir konsekvenserna därefter.

Varför är det alltid pengar som räknas? Varför kan inte ett företag se den potentiella vinsten i att lyssna på och investera i sina anställda?