”Problem att butiksanställda väntas vara så snälla”

Uppropet #obekvämarbetstid, som startade via en hemlig Facebook-grupp i slutet av förra året, har visat sig ge en enorm respons. Uppropet, som undertecknats av 377 namn, har samlat en mängd vittnesmål om olika former av sexuella trakasserier som anställda inom handels- och servicebranschen råkat ut för i sitt arbete.

En av initiativtagarna till uppropet, Maria Karlsson, 31, florist, är inte förvånad.

– Däremot blir jag ledsen, ja, förtvivlad. Trakasserierna har alltid funnits där, jag vet själv att de kan utgöra en del av vardagen, säger Maria Karlsson till Handelsnytt.

Initiativtagarna till uppropet efterlyser mer stöd från såväl arbetsgivare som fack i hur anställda ska bemöta sexuella trakasserier. I dag finns ingen tydlig information om hur man ska gå tillväga eller vem man ska ringa om man har utsatts, menar Maria Karlsson.

– Vi upplever att facket numera bara uppsöker arbetsplatser för att värva medlemmar, och de frågor de tar upp gäller till största del löner. Det finns ingen som går ut och säger att facket kan hjälpa vid sexuella trakasserier. För att skapa en känsla av mer trygghet på arbetsplatsen borde facket en eller ett par gånger per år finnas fysiskt närvarande på arbetsplatser och framhålla att de finns där, även i sådana situationer, säger Maria Karlsson, som själv är Handelsombud.

Susanna Gideonsson, ordförande Handels, säger sig vara smärtsamt medveten om att sexuella trakasserier är alltför vanligt förekommande i branschen. Samtidigt beklagar hon att så få vänder sig till facket. Med sina 19 avdelningar får Handels bara in ett par ärenden per avdelning och år som gäller sexuella trakasserier från kund, chef eller kollega, berättar hon.

I alla branscher där man har med människor att göra, som serviceyrken, finns krav på en attityd om att kunden alltid har rätt, menar hon.

– Tyvärr finns då också en spärr innan man säger ifrån. Arbetsgivaren är enligt lag skyldig att ha riktlinjer för hur trakasserier ska hanteras och att vara tydlig med att anställda får säga ifrån om de råkar ut för något, säger Susanna Gideonsson.

Uppropet efterlyser mer närvaro från facket på arbetsplatser och gentemot medlemmar. Bör ni vara mer aktiva här?

– Vi kan med våra drygt 25 000 arbetsplatser med avtal omöjligt ha anställda personer som springer runt och kollar om något har hänt. Det är medlemmarna som måste höra av sig, tycker Susanna Gideonsson.

Uppropets initiativtagare vill också se mer utbildning för fackligt aktiva och anställda om sexuella trakasserier och övergrepp. När det gäller fackliga ombud kan kunskapen gärna fördjupas, medger Susanna Gideonsson, men tycker inte att det är det verkliga problemet. Medlemmarna måste själva bli mindre rädda för att vända sig till facket och rapportera om händelser, tycker hon.

– Att driva ett ärende är ingen saklig grund för att förlora ett jobb, betonar Susanna Gideonsson, som uppmanar sextrakasserade anställda att säga ifrån, och att göra det ordentligt.

– Om du inte vågar göra det själv, så ta kontakt med oss, så tar vi kontakt med arbetsgivaren.

Ett övergripande problem är att man som butiksanställd förväntas att vara så snäll, poängterar Susanna Gideonsson.

– Många tjejer i branschen är i en oerhörd beroendeställning. De är anställda på visstid eller korta deltider och tror att de alltid måste vara snälla och glada för att tilldelas fler jobbtimmar och en fast fot på arbetsmarknaden. De är mindre benägna att säga ifrån och höra av sig till oss när det gäller sexuella trakasserier och förhållanden på arbetsplatsen över huvud taget. Samtidigt är det ofta just de som är mest utsatta för trakasserier och andra missförhållanden, säger Susanna Gideonsson.

De som står bakom #obekvämarbetstid vill även se tydligare direktiv om vart man kan vända sig om man inte tillhör någon facklig organisation. Men i de fallen ser Susanna Gideonsson ingen annan lösning än att de utsatta ansluter sig till facket för att först därefter få stöd. Kollektivavtalen, liksom arbetsmiljölagen, gäller visserligen alla, konstaterar hon.

– Men vi kan inte driva ärenden för dem som inte är våra medlemmar. De som inte är anslutna kan alltid polisanmäla, men det är en jobbigare väg att gå.

Även Karin Johansson, vd Svensk Handel, säger sig sedan länge vara medveten om att handeln knappast är fredad från sexuella trakasserier.

– Vi har gjort gemensam sak med facket och klargjort att det är ett fenomen som vi inte vill se i handeln, säger hon, och framhåller att arbetsgivarorganisationen under flera år har drivit frågan om tillträdesförbud för kunder som utövar trakasserier och utgör ett säkerhetshot för anställda och andra kunder i butiker.

I uppropet kräver man att ni utbildar era medlemmar om deras skyldighet när det gäller diskriminering och sexuella trakasserier.

– Det gör vi redan, blir svaret från Karin Johansson.

I början av december förra året gav Svensk Handel ett webbaserat seminarium riktat till medlemsföretagen om vilka skyldigheter arbetsgivaren har vid förekomst av sexuella trakasserier på arbetsplatsen, framhåller hon. Ett nytt seminarium kommer att ges nu på torsdag, 11 januari.

Fackets påpekande om sambandet mellan trakasserier och osäkra anställningar vill Karin Johansson inte uttala sig om.

– Sexuella trakasserier är ett samhällsproblem och finns varken mer eller mindre i handeln.

Flera butiksanställda i uppropet säger sig ha fått instruktioner om trevligt bemötande, men ingen som helst beredskap för hur de bemöter trakasserier. I ett fall där en kund antastat en butiksanställd sexuellt och sedan betalat de varor han köpt, blev kommentaren från den anställdes chef att hon skulle ”se det som ett bra sälj i alla fall”.

– Det är naturligtvis inte ett korrekt beteende. Men där det finns människor, begås misstag. Det positiva med metoo-rörelsen är att den satt ljuset på ett socialt oacceptabelt beteende, och gett kvinnor råg i ryggen, säger Karin Johansson.

Men så länge handeln rent juridiskt saknar verktyg för att avsluta en kundrelation, kan det vara svårt att komma åt problemet med trakasserande kunder, menar Karin Johansson.

Butiker är platser där allmänheten anses ha tillträde. Personer som upprepade gånger trakasserar de anställda kan i dag inte ens av domstol förbjudas att besöka butiken.

Liksom Susanna Gideonsson, och även #obekvämarbetstid, vill Karin Johansson därför se en lagändring som ger större befogenhet att porta kund som begår övergrepp.

I ett möte med justitieminister Morgan Johansson (S) har Handels och Svensk Handel lyft frågan, och ministern har enligt Karin Johansson bekräftat att frågan finns på dagordningen.