Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) tog under förra året initiativ till en utredning om begränsad strejkrätt.

Skälet är den utdragna konflikten mellan Hamnarbetarförbundet och APM Terminals, det företag som driver Göteborgs containerhamn. Ylva Johansson tar inte själv ställning i striden. Men konflikten visar att arbetsmarknadens parter ”inte själva förmår lösa frågan om vilken organisation som ska teckna kollektivavtal”, uppger Ylva Johansson i ett pressmeddelande. Den svenska modellen fungerar inte som den var tänkt. Därför kan inskränkningar i konflikträtten vara nödvändigt om stridsåtgärder vidtas i annat syfte än att uppnå kollektivavtal, eller där det finns konkurrens mellan två avtal och parterna inte kan komma överens, har Ylva Johansson tidigare uppgett till TT. 

Ylva Johanssons initiativ har väckt starka reaktioner hos en majoritet av fackförbunden, även Handels.
– Syftet med en konflikt är visserligen inte att den ska pågå länge, säger Per Bardh, avtalssekreterare, Handels. Men att ändra på konflikträtten för en enskild konfliktåtgärd är inte rimligt. I synnerhet om den rätten inskränks och förändrar maktbalansen mellan arbetstagare och arbetsgivare, säger Per Bardh till Handelsnytt.

I ett uttalande i förra veckan tog Handels förbundsstyrelse klart ställning i frågan och sa nej till en försämring av konflikträtten:

 ”Konflikträtten är en viktig del i vårt värn för att skydda våra kollektivavtal. Nuvarande regelverk gör att vi upprätthåller en maktbalans mellan arbetsgivare och arbetstagare på svensk arbetsmarknad. Vi ser en stor fara om regeringens pågående utredning leder till förändringar som rubbar denna grund och därmed hotar den svenska modellen.”

Resulterar regeringens utredning i inskränkt konflikträtt hotas grunden för den svenska modellen, och Handels kommer att ifrågasätta beslutet, klargör Per Bardh.

Av LO-förbunden är det nu bara IF Metall som kan tänka sig en sådan lagändring. 

Den utdragna konflikten mellan Hamnarbetarförbundet och APM Terminals har nu pågått i ett och ett halvt år. Enligt företrädare för näringslivet gör risken för ständigt uppblossande strider hamnen opålitlig och får företag att välja bort den. Men enligt Hamnarbetarförbundet utnyttjar näringslivet bara konflikten för att få regeringen att ändra lagen till nackdel för arbetstagarna och ge arbetsgivaren möjlighet att byta till billigare avtal.

Den 31 maj ska regeringens utredare vara klar. Sedan kan lagstiftningsprocessen ta omkring två år.  

Detta gäller konflikten i Göteborgs containerhamn

Striden vid Göteborgs containerhamn handlar om hamnarbetarnas villkor och om Hamnarbetarförbundet ska få teckna eget kollektivavtal. Något som APM Terminal motsätter sig, eftersom företaget redan har kollektivavtal med Transportarbetarförbundet.

Men Hamnarbetarförbundet vill inte ha hängavtal på Transports kollektivavtal, utan vill själv förhandla för sina medlemmar. 

Konflikter mellan parterna har återkommit under ett och ett halvt år: Hamnarbetarförbundet har gått i strejk, lagt blockader mot arbetsgivaren, medan arbetsgivaren har svarat med lockouter av olika slag.

Inte heller Medlingsinstitutet har lyckats lösa den utdragna konflikten.

I juni i fjol tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att se över rätten att vidta stridsåtgärder.

Utredaren ska se över möjligheten att ändra fredspliktsreglerna när arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal eller när skälet till konflikten är något annat än att uppnå kollektivavtal.