Stadsmissionen kommer tre gånger i veckan och plockar upp maten som Raghid Al-Shamna och hans kollegor sorterat undan. ”Jag skulle tro att vi slänger hälften så mycket som vi gjorde tidigare”, säger han. I bakgrunden syns Tomi Vartiainen från Stadsmissionen. Bild: Gustav Butlex.

Raghid Al-Shamna sliter upp en ljusblå ask med champinjoner, petar undan en missfärgad svamp och visar de fina exemplaren under.

– Den översta är lite brun. Därför är den omöjlig att sälja. Men det är inget som helst fel på de övriga. En sån här ask hamnar här, säger han.

Vi befinner oss i kylrummet på Willys City i Eskilstuna. I hörnet står ett par pallar med andrahandssortering av bland annat sallad, äpplen, paprika, tomater och rödlök. Det är från den högen svampasken kommer. Inom ett par timmar kommer varorna här att ha sorterats, packats i kassar och hamnat på en behövande familjs matbord.

– Tidigare åkte allt rakt i containern. Nu vet jag att det kommer till användning. Det känns jättebra och bidrar till en stolthet i jobbet, säger Raghid Al-Shamna, som arbetat på Willys City i åtta år och som även sitter i fackklubbens styrelse på arbetsplatsen.

Nu vet jag att det kommer till användning. Det känns jättebra och bidrar till en stolthet i jobbet

Klockan på godsmottagningen plingar och in i kylrummet kliver mannen som ska se till att maten hamnar på det där matbordet, Tomi Vartiainen från Eskilstuna Stadsmission. Han hälsar vant på Raghid och berättar att det här är dagens sista stopp.

– Jag kör den här rundan tre dagar i veckan. Vi har inte plats för varorna hos oss så vi delar ut maten samma dag vi hämtar den.

Projektet kallas Matlaget och har som grundidé att använda matbutikernas svinn och ge det till personer i ekonomisk svårighet. Medlemskapet i Matlaget varar ett år och berättigar en matkasse i veckan. För att vara med ska man ha en inkomst på max 9000 kronor i månaden.

I den gamla industristaden Eskilstuna finns det gott om kvalificerade deltagare. Just nu deltar 76 hushåll i programmet, varav cirka 25 är barnfamiljer. Väntelistan för att gå med i programmet är lång. Det handlar om fattigdom, säger Tomi Vartiainen. Ett ord som inte alla svenskar är bekväma med, eller ens vet existerar.

– Den här kassen kan vara avgörande för att man kan klara sig en månad, eller kan göra så att man äntligen kan betala tillbaka sina skulder.

 Kassen kan vara avgörande för att man kan klara sig en månad, eller kan göra så att man äntligen kan betala tillbaka sina skulder.

Att befinna sig på botten är något Tomi själv har erfarenhet av. Efter år av drogmissbruk ställdes han inför det ultimata valet – att sluta med drogerna, eller som han själv säger, knarka ihjäl sig. I dag hoppas han tjäna som ett gott exempel. Många av dem som är med i Matlaget kämpar själva med missbruk och psykiska problem.

– Jag har flera gamla polare som är med i Matlaget. Det är tufft att se ibland. Men jag har varit ren i sju år nu. På ett sätt är jag en förebild och visar att man kan vända sitt liv. Kan jag så kan dom.

Willys City Eskilstuna är en av fem butiker i staden som stöttar Matlaget. Exakt hur mycket butiken skänker är oklart. När det är högt tryck, som under jul, blir det mer. Nu i januari är det mindre. Klart är att det gjort stor skillnad vad gäller matsvinnet. Den container som de anställda tidigare slängde kantstött mat i är numera borttagen.

– På min avdelning skulle jag tro att vi slänger hälften så mycket som vi gjorde tidigare, säger Raghid Al-Shamna samtidigt som han hjälper till att lasta in de sista pallarna i bilen ute vid lastkajen.

Tomi vinkar hej då, hoppar in i sin eldrivna mini-skåpbil, och kör vidare mot Stadsmissionens lokaler som ligger bredvid den maffiga Klosters kyrka mitt i Eskilstuna. Enligt Stadsmissionens egen statistik har han kört hit hela 40 ton mat per år sedan starten 2016.

– Jag har fått lite ont i armen av allt bärande, säger han. Men det passar mig. Jag kan inte sitta still. Och nu har vi fått en hiss! Tidigare tog jag allt på pirran.

På bottenplanet till lokalerna väntar Carolina Bäck, Stadsmissionens socialchef och eldsjäl bakom projektet. Hon beskriver Matlaget – tillsammans med Stadsmissionens andra aktiviteter, härbärget och de personliga ombuden man erbjuder – som en slags hub för arbete mot social utsatthet. Maten blir ett sätt att knyta kontakt, säger hon.

– Man kan ha problem med relationer, föräldraskapet, med alkohol eller droger. Via Matlaget möter vi deltagarna minst en gång i veckan och bygger en relation. Med tiden kan vi koppla på andra insatser, säger hon medan hon börjar sortera maten som Tomi burit med sig. 

På hyllorna i rummet finns hygienartiklar, torrvaror, bröd och dricka. I frys- och kylavdelningen längst bak förvaras kött, chark och mejeriprodukter. Längst fram tronar frukt och grönsaker. Om bara en timme kommer ungefär en tredjedel av programmets deltagare att komma hit för att plocka upp veckans kasse.

Bara att få äta grönsaker igen efter att länge ha levt med en väldigt ensidig kost är en stor grej för många

– Bara att få äta grönsaker igen efter att länge ha levt med en väldigt ensidig kost är en stor grej för många, säger Carolina Bäck och fortsätter:

– Den här matkassen är ju tänkt som ett komplement. Men vi har personer som endast levt på den här kassen en tid, och som på så sätt kan betala skulder eller till och med lyckats köpa en tvättmaskin. Har man mat i kylen orkar man ta tag i nästa sak i livet. 

Så här jobbar butikerna med svinn

Willys skänkte förra året över 360 ton mat till välgörenhetsorganisationer, däribland Stadsmissionen och Röda korset. Ägaren Axfood stödjer också Stockholms Stadsmission i deras arbete med Matmissionen – två socialt drivna butiker som bara säljer andrahandssortering. 

Ica Sverige har ett centralt avtal med till exempel Frälsningsarmén om att skänka mat från Ica:s lager som inte kan säljas på grund av kort datum eller skadad förpackning. 

Coop har matsvinnsprojekt över hela landet. I Göteborg samarbetar man med företaget Allwin som förmedlar mat till välgörenhetsorganisationer och kyrkor. Under 2016 skänktes sammanlagt 85,5 ton mat i Göteborgsområdet.

Fakta: 600 000 ton slängs i onödan

Livsmedel som slängs bort, trots att det hade kunnat undvikas, kallas för matsvinn. Varje år slängs cirka 600 000 ton mat i onödan i Sverige. Det mesta kastas i hemmet, men även restaurangbranschen, livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln är stora bovar.