Vilken roll spelar handeln för integrationen?

– Mindre än vi trott. Av alla arbetslösa som anställs i detaljhandeln är bara 7 procent utrikesfödda, visar vår forskning. Om man räknar alla som får jobb är de utrikesfödda ännu färre. I hotell- och restaurangbranschen är 17 procent av de arbetslösa som anställs födda utomlands. Även transportsektorn och tillverkningsindustrin har högre siffror än detaljhandeln.

Varför är det så?

– Vet inte. En teori är att detaljhandeln ställer högre krav på språkkunskap än besöksnäringen. Många handlare anställer hellre inrikesfödda studenter som lockas av de höga ob-tilläggen. Chefer rekryterar gärna människor som liknar dem själva, det är så vi funkar. Där chefen är utrikesfödd är det mer sannolikt att utrikesfödda får jobb.

Hur allvarligt är detta?

– Extremt allvarligt. Arbetslösheten bland utrikesfödda är i dag fyra gånger högre än bland inrikesfödda, gapet har ökat kraftigt på några år. Om människor aldrig kommer in på arbetsmarknaden riskerar de att hamna i utanförskap med psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet.

Vad bör man göra åt det?

– Risken att anställa människor som står långt från arbetsmarknaden måste bli lägre. Jag tror mycket på etableringsjobben som fack och arbetsgivare diskuterar med regeringen. Tanken är att staten ska skjuta till pengar för lön och utbildning under en tid. Det kan bli dyrt, men även utanförskapet har stora kostnader.

Hur ser du på initiativ som Axfoods lärlingsprogram för nyanlända?

– Bra att de gör något. Ett stort företag med ambitiös HR-avdelning har möjligheter att etablera ett samarbete med arbetsförmedlingen och göra skillnad med denna typ av program. Men för att bidra till integration i stor skala behövs mycket enklare lösningar som även småföretag kan använda.