Efter jobbet

Så blev Folkets Park i Huskvarna en hit igen

Från en sömnig dansbana till en institution som drar arenapublik. Conny Månsson och Per Magnus Söder har hittat konceptet som fått folkparken i Huskvarna att blomstra. Glad folkparkssommar!

Lena Bäckman Lägerdal

Publicerad

4 juli, 2018

”Här kan du både uppleva en genuin folkpark med chokladhjul och kulörta lampor, samtidigt som du lyssnar på riktigt bra musik”, säger Conny Månsson (svart skjorta) och Per Magnus Söder (mönstrad skjorta). Bild: Kajsa Juslin

Thåström och The Hellacopters, Lars Winnerbäck, Stiftelsen och Annika Norlin ”Säkert”, är några av de dragplåster som de två arrangörerna hoppas ska locka publik till Huskvarna Folkets Park i sommar.

– Hov1 kommer att bli den riktigt stora kvällen, siar Per Magnus Söder, verksamhetsansvarig.

Andra publikdragare är Siw Malmkvist, Ann Louise Hanson och Towa Carson som turnerar med showen 186 år tillsammans – tillbaka till folkparkerna där allting började.

Från Siwan till hårdrock, alla ska kunna hitta en kväll som lockar.

Miljön, inramningen och känslan är en del av upplevelsen. Folkparken ligger på en höjd med utsikt över Vättern och de centrala delarna av Huskvarna. Och det finns, enligt arrangörerna, en genuin kultur i väggarna ända sedan folkparken byggdes för snart 100 år sedan.

Det var Socialdemokraternas ungdomsklubb som köpte marken 1925 för att bygga en egen festplats och lokaler för möten. Priset var 16 000 kronor.

Per-Magnus Söder och Conny Månsson utanför Rotundan i Huskvarna Folkets park. Bild: Kajsa Juslin

– Värdeökningen är tusenfaldig. Men parken drivs fortfarande som en ekonomisk förening utan vinstkrav med de ideella arbetsinsatserna som grund, förklarar Conny Månsson.

Folkrörelseförankringen finns kvar. Pensionärernas riksförbund, PRO, har delar av sin verksamhet här, liksom handikappförbund och olika barnverksamheter. Gymnasieskolan intill har sin matsal och aula i parkens lokaler. Andra aktiviteter är veteranbilsträffar och danskvällar.

Det är jätteviktigt att människorna i Huskvarna känner att det är deras park, folkets park.

Den 40 000 kvadratmeterstora tomten med många träbyggnader i olika skick kräver underhåll.

– Och sånt slukar pengar.

När Conny Månsson i mitten på 1990-talet tog på sig uppdraget att driva parken var ekonomin och besöksiffrorna på bottennivå. Genom att involvera Per Magnus Söder, som då drev en skivaffär i stan, testade de nya grepp. Konserter med Markoolio gav till en början den gamla styrelsen skrämselhicka. Men det gav intäkter. Samtidigt lovade Conny Månsson att behålla den gamla folkparkens genuina atmosfär.

– Vi har gått från att vara en sömning dansbana till en institution att räkna med som drar en arenapublik med 10 000-tals besökare varje konsertkväll, säger han utan att låta skrytsam.

Han är stolt över att vara en del av folkparken. Och den har blivit en stor del av hans liv.

– När barnbarnen åker förbi parken brukar de ropa ”Här bor farfar”.

Folkets park

Den äldsta: Malmö Folkets park

Sveriges första Folkets Park som startades av arbetarrörelsen år 1891. Första åren anordnades stora strejker härifrån, men blev senare nöjespark. Rekordåret 1947 var besökssiffran 742 309 personer. Sedan några år satsar man stort på allsång och konserter. I sommar kan man se alla VM-matcher i fotboll på storbildsskärm. Street Food, prova på odling och cykelsafari för barnen är andra dragplåster.

Den mest besökta: Orrskogens Folkets park

Anordnar dansbandsveckan i Malung vecka 29 varje år. Parken har sex dansbanor och lockar cirka 100 000 dansanta besökare varje år. Svenska dansbandsveckan är enligt arrangörerna världens största dansevent. Parken drivs ideellt och dansbandsveckan ger enligt styrelsen ett gott tillskott i kassan varje år.

En av de bäst bevarade: Nävekvarns Folkets park

En park med mycket nostalgi som korats till "Årets folkpark i Sverige". Parken, som ligger vid Bråviken söder om Nyköping, är i stort bevarad som den såg ut på 1930- och 40-talet med dansbana, korvkiosk, lotteristånd och skjutbana. I år är Brolle det stora lockbetet.

Från nedlagt till nytänkt

De första folkparkerna byggdes av arbetarrörelsen vid förra sekelskiftet. I slutet av 1950-talet fanns det 256 parker över hela landet som då övergått till att bli mer renodlade nöjesplatser. Många har lagts ner eller sålts. Riksorganisationen Folkets Hus och parker samlar i dag folkparker över hela landet med uppdraget att vara ”en öppen demokratisk mötesplats för att göra kultur, nöje och möten tillgängliga för människor i hela landet”. Med satsning på barnteater, digital bio, och konserter försöker många parker hitta ny publik. De flesta drivs helt eller delvis ideellt.

Källa: Riksorganisationen Folkets Hus och Parker