Maggan tar den fackliga kampen i ”Vår tid är nu”

Maggan i SVT:s serie ”Vår tid är nu” kämpar mot orättvisor via sitt fackliga och politiska engagemang. Hon är den karaktär som tydligast påverkas av folkhemmets uppbyggnad.

– Hon slåss för det nya, för den lilla människan, säger Malin Nevander, manusförfattare och en av seriens tre upphovspersoner.

”Vår tid är nu” vill skildra folkhemmet utan att skriva folk på näsan. Serieskaparna har varit ute efter att få tittarna att känna att den utspelas här och nu.

– Vi vill ge känslan att de lever som moderna människor i sin tid. Vi ville inte skriva som om vi satt med facit i hand. När Calle och Nina ligger i sängen och pratar ska det vara som du och jag fast i deras samtid.

Tydliga klassmarkörer

Restaurang Djurgårdskällaren som står i centrum för hela serien är som hela samhället i miniatyr, där finns tydliga klassmarkörer och en strikt hierarki mellan olika yrkesgrupper. Här har vi intrigerande ägare och slitande kökspersonal.

– I säsong 1 går det dåligt för restaurangen och den stänger ner ett tag. Då fick vi läsa på om de anställda hade rätt till ersättning under tiden eller inte. Det gav kunskap om rättigheter de inte hade och som servitrisen Maggan sedan börjar slåss för. Avdrag från lönen om de hade sönder tallrikar till exempel, eller dricks som en given del av lönen.

Arbetskraftsinvandring och skillnaden i villkor mellan olika arbetare finns också med i serien. En fråga som fortfarande är lika aktuell:

– Det är väldigt aktuellt. Syftet med vår berättelse är ju att folk ska kunna reflektera och se skillnader och likheter mellan då och nu, säger Malin Nevander.

Seriens hjälte

Hon talar om Maggan som en av seriens hjältar och att det föll sig helt naturligt.

– Jag tror att det underlättar att vi har lagt de fackliga frågorna på ett mer personligt plan. Det är lättare att förstå och känna för en kamp mellan Maggan och Gustaf. Sedan är det inte en helt entydig bild av fackligt arbete som träder fram. I säsong 1 sätts Maggan i en svår sits när facket driver på mot arbetsgivaren. Maggan råkar illa ut först och vem tar då ansvar för henne?

Mycket av samhällsförändringarna, de reformer som gjordes i folkhemmets namn bärs av karaktären Maggan. Hennes möjligheter att som ensamstående mamma kunna arbeta och kämpa för sina och andras rättigheter genom facket och politiken möjliggörs av det nya systemet. Visst är det folkhemmets historia, men det är också till stor del kvinnohistoria som visas i tv-rutan.

Bildningskomplexet visar sig

I säsong 2 som just nu rullar ut sina sista avsnitt på måndagskvällarna tar Maggan steget över till politiken.

– Inom facket har hon slagits mot män, nu får hon bredda sin kamp. Genom sitt driv kan hon göra en klassresa. Men med klivet över till politiken kommer samtidigt osäkerheten, bildningskomplexet visar sig. Alla andra har läst på universitetet medan hon kämpat med en ABF-kurs i statsvetenskap. Det blir svårare för henne ju längre in i det politiska etablissemanget hon kommer.

Vad hade Maggan gjort i dag?

– Hon hade varit högljudd i debatten. Hon hade varit arg och irriterad över att vi inte har en regering ännu, säger Malin Nevander.

Facket och politiken har en framträdande roll, har ni fått någon kritik för det?

– Faktiskt inte. Inte än. Eftersom vi nu i slutet av säsong 2 tar klivet in i politiken och skildrar folkhemmet ännu tydligare innebär det också en skildring av socialdemokratin. Och det blir inte rakt av ett hjälteporträtt.

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren, som tillsammans med Handelsnytt och tre andra tidningar ingår i LO Mediehus.