Merons resa – från Asmara till Finnboda

För drygt två år sedan landade 23-åriga Meron Mebrahtu i Sverige. Minnena från de första dagarna i det nya landet är hur förvirrande allt var. Och kallt. Född i Eritreas huvudstad Asmara, och efter att ha bott i fem år i Uganda var krocken mot höst-Sverige total.

– Jag fick en plats som kvotflykting eftersom jag har hela min familj på mammas sida här. De har bott här i över 30 år. Skillnaden mot Uganda var så stor. För mig var allt väldigt konstigt,  jag fattade ingenting, säger Meron Mebrahtu.

Kunde knappt någon svenska

Två år senare är situationen helt annorlunda. Och allt startade med en praktikplats på en Ica Nära-butik i Finnboda i Nacka. En bekant till Meron frågade ägaren om han kunde få komma och praktisera. Då hade han varit i Sverige i endast fyra månader och kunde knappt någon svenska alls. I dag har han lärt sig språket, skaffat ett kontaktnät och även blivit fast anställd. Jobbet är också hans första någonsin. Varken i Eritrea eller Uganda hade han något arbete.

– Mina kollegor och min chef har varit så snälla mot mig. I början visade de mig mycket med handen så att jag skulle förstå. Jag har lärt mig många nyord, säger Meron Mebrahtu och fortsätter:

– De sa till mig att det spelar ingen roll om jag frågar många gånger. Jag kan fråga en, två, tre gånger. Det spelar ingen roll. Även kunderna är schysta mot mig. Jag skämtar mycket med dem.

De sa till mig att det spelar ingen roll om jag frågar många gånger.

Förutom en stöttande chef och bra kollegor har SFI varit nyckeln menar han. Under praktiktiden läste han på på dagarna och var i butiken på kvällarna.

– Det är ett råd till alla som kommer hit. Börja direkt med SFI, även om du kan engelska. Prata med svenskar, gå och fika med svenskar. Jag har träffat mycket folk via kyrkan.

Lagar mycket eritreansk mat

När han inte jobbar njuter han av att läsa böcker, umgås med syster och bror som han bor tillsammans med i förorten Älta, samt att laga mat från hemlandet. Eritreansk mat är väldigt lik etiopisk, förklarar han. Man äter oftast ur stora grytor, och i stället för bestick använder man händerna.

– Det är lite svårt att förstå för svenskar. Men det är väldigt gott. Ni borde prova!

Efter att ha testat på alla delar av butiken, från färskvaror till kolonial har han nu landat på fruktavdelningen. Där har han order- och plockansvar. ”Allt är roligt”, säger han. Men på sikt har han ändå ett annat mål – en egen Ica-butik.

– Om tio år jag vill ha en egen butik, helt klart.