I dag är det ett år sedan handelns metoo-upprop #obekvämarbetstid publicerades här på Handelsnytt. I dag släppte upprops-samordnarna en rapport.
Metoo tåls, och måste, fortsätta lyftas. Frågan är så fundamental för att krossa vårt patriarkala samhälle. Ett samhälle som förminskar och fördummar människan.
En omdefiniering av klyschor som ”kunden har alltid rätt” behövs som ett led i det. Något är väldigt fel när butiksanställda i servicens och kundbemötandets heliga namn förväntas acceptera kunder som frågar om en avsugning ingår i jeansköpet, eller onanerar i ett provrum. När man som anställd i servicens namn ska tycka det är okej att någon kränker ens värdighet, i stället för att ryta ifrån. När ett bra sälj och en nöjd kund är mer intressant än att markera mot sexuella trakasserier. Då visar pengakåtheten och patriarkatet sitt fula tryne.
Varför gör inte arbetsgivarna en lika stor insats för att visa att man jobbar emot sexuella trakasserier, som man gör med miljö- och hållbarhetsfrågan? Är det för att frågan om trakasserier är så kopplad till anställningstrygghet? För att det krävs trygga anställningar om anställda ska våga säga ifrån och anmäla?
Även fast det är vanligast, är alla sextrakasserare förstås inte kunder. Anställda blir också utsatta av chefen, kollegan, leverantörer.
Samtidigt som jag efterlyser mer hockey från arbetsgivarna inser jag att detta inte är en fråga isolerad till arbetsliv eller viss bransch. Hela samhället normaliserar sexuella trakasserier. Det behöver fler än arbetsgivare och fack hjälpa till för att ändra på.
