”Byt söndags­shopping mot fika med en vän”

Jag har jobbat inom detaljhandel i 25 år. Trivs bra med mitt jobb, gillar eller rättare sagt ÄLSKAR kundkontakten och servicedelen!

Men det finns delar av det här yrket jag trivs mindre bra med, till exempel obekväma arbetstider. Man får ibland tacka nej till söndagsmiddagen med mamma och andra för att man jobbar. Det är ju till och med så här, att med nuvarande text i lag och kollektivavtal så kan jag jobba tio dagar på raken. Då är jag rätt sliten och det kan påverka min servicegrad. För jag är inte mer än människa.

Skyll dig själv, du har valt det här yrket? Den har man ju fått höra ibland. Svaret blir då både ja och nej. Ja, jag har valt att gå handels- och kontorsprogrammet i början av 90-talet. Men nej, då hade de flesta butiker inte söndagsöppet eller öppet efter klockan 18. De undantag som fanns var typ de som hade någon form av videouthyrning med mera. Fanns det ingen mjölk hemma så fick jag i värsta fall ta ett glas vatten.

Jag har överlevt ändå, texten här bevisar detta. Personligen anser jag dock att det är en stor skillnad på att jobba inom vård/omsorg där samhället kräver en insats av en fysisk själ dygnet runt, 365 dagar om året. Jag skulle uppskatta oerhört mycket om någon kollade till min hjärtmaskin om jag låg inlagd på sjukhus.

Men jämföra detta med att kasta sig in en lördagskväll klockan 21 fem minuter innan butiksdörren stänger i värsta panikångesten för att få tag i en chipspåse, energidryck eller en grillad kyckling? Nja…

Sitter ibland med släkt och vänner på mysiga middagar eller eftermiddagsfika när jag ifrågasätter varför man måste handla efter klockan 18 en vardagskväll eller shoppa loss på en söndag som någon form av söndagsnöje, i stället för att mysa med nära och kära i soffan över en kopp kaffe. Får ofta till svar för att ”det är öppet och vi har inget annat att göra”.

Bjud hem mig eller en vän på fika i stället tänker jag då! Det måste ju vara betydligt mysigare än att stå i en kassakö och sucka över att jag eller min kollega är sååå långsam i kassan. Även kassörskor har öron… Men glöm bara inte att köpa hem mjölken först!

Var rädd om min familj och min fritid, så orkar jag ge dig det där extra leendet tillbaka!