Hon tycker att bidraget i dag är alldeles för brett och önskar att Skatteverket bara skulle godkänna aktiviteter som bevisat leder till minskade sjukskrivningar och bättre hälsa.

– Om du köper ett gymkort och motionerar får du hälsoeffekter men det är mer oklart när det gäller zonterapi och liknande behandlingar, säger Maria Ekblom.

En annan aspekt är att de som redan tränar använder friskvårdsbidraget mest. Samtidigt är det bland de mest otränade arbetsgivarens stöd kan ge den största vinsten.

– En relativt liten ökning av konditionen hos en individ med låg kondition minskar risken för sjukskrivningar och är kopplat till bättre impulskontroll och minne. Motsvarande effekter kan man inte förvänta sig för den redan tränade.

Cheferna har ansvar

Det är svårare att få dem som aldrig tränar att börja och där har cheferna ett stort ansvar, tycker Maria Ekblom. Det räcker inte att säga att man vill prioritera anställdas hälsa och sen inte ge tid till det eller sucka när någon vill ta en lunchpromenad.

– Det måste vara förankrat hos närmaste chefen. Men ofta är det HR-avdelningen som delar ut friskvårdsbidraget och jobbar med hälsa medan arbetsledarna inte är lika insatta.

Svårt att förändra rutiner

Själva beteendeförändringen är också svår för den som inte har någon rutin för träning. Många småbarnsföräldrar som har fullt upp prioriterar lätt bort träningen. Där kan samtalsstöd som utgår från KBT-metodik vara en lösning.

– Företagen lägger rätt mycket pengar på detta och då vill man ju ha önskad effekt. Då kan det vara bra att satsa på mer av ett psykologiskt stöd i grupp eller enskilt för att få igång dem som i dagsläget inte tränar, men gärna skulle vilja.