Handelsnytt testar förmedlingen för frihet

”Hur skulle du beskriva en trevlig eftermiddag?” Det är den första frågan i frihetshandläggningen med Sveriges friaste byråkrat, Cecilia Jonasson på Frihetsförmedlingen, som bildades för att ifrågasätta arbetslinjen.

Förmedlingen har just utfärdat ett frihetstillstånd till mig. Det kan jag använda till att exempelvis endast göra de arbetsuppgifter som upplevs som nödvändiga, utvecklande och intressanta. Jag kan även oannonserat utföra helt andra sysslor än mina vanliga arbetsuppgifter eller skapa en ny yrkestillhörighet med tillhörande stolthet.

Jag undrar stilla vad min chef skulle säga om detta.

Jag undrar stilla vad min chef skulle säga om detta.

Vad gör jag här? Vem vill inte bli fri liksom? Men vad är frihet?

Jag gillar mitt jobb men är tidvis trött på ekorrhjulet. Men lönen ger en frihet. Frihet att resa, att köpa fina saker eller bjuda en vän på restaurang.

Efter att svarat på ytterligare ett antal frågor visar det sig att jag fått flest fyrkanter och hamnar i Frihetskategori 1.

För att bli friare ska jag syssla med intellektuell verksamhet som att skriva noveller eller debattera samhällsfrågor. Jag ska också vara nära naturen och som den sociala person jag är gärna göra saker i grupp.

Lönearbete som hinder

Den sista frågan i frihetshandläggningen är vad det finns för hinder för min frihetsutveckling. Jag klickar i lönearbete. För att det tar mycket av min tid. Men också boxen samhällsnormer. Vad skulle min chef säga om jag ville jobba deltid för att göra konst vissa dagar i veckan? Vår verksamhet bygger på att alla jobbar heltid.

Och vad skulle folk tycka? Att jag är flummig. Att jag inte är tillräckligt engagerad i mitt jobb?

Jag klickar även i socialt sammanhang och geografisk plats. Att bo i Stockholm betyder dyra hyror, dyra vanor och dyra resor. Skulle jag ha råd att bli fri här? Och här finns ju mina vänner.

Även boxen mental plats får ett kryss. Är jag redo att gå emot de rådande normerna? Jag inser att arbetslinjen är starkare än jag trott även hos mig. Vad jobbar du med är den första frågan man får på en fest. Jag gör det också. Omedvetet dömer människor utifrån vad de jobbar med. Och om de inte jobbar alls. Jag är en mycket social varelse som nog skulle bli ensam utan jobb och kollegor. Skulle jag verkligen vara fri då?

Finns en längtan att vara kreativ

Cecilia Jonasson tycker att jag är en ganska typisk besökare på Frihetsförmedlingen. Hon har gjort runt 30 handläggningar sedan hon började och det genomgående temat är att människor känner någon slags meningsförlust i tillvaron.

– Det finns en längtan efter att förenkla och vara kreativ. Få vara människa. Hela livet går ut på att inordna sig i regler, normer, digitalisering och mätbara saker.

Frihetsförmedlingen började som just en kritik mot arbetslinjen. Frihet borde vara lika viktigt som arbete. Men frågan har vidgats till att även innefatta friheten inom arbetslivet.

Varför är det alltid bra att göra saker så fort som möjligt? Behövs verkligen deadlines? Går allt att mäta? Står regler och värdegrund i vägen för det mänskliga mötet?

Det finns mycket makt i pappersstrukturer. Hur du ska möta kunder till exempel. Det som står i dokumenten kanske inte alls stämmer med verkligheten.

– Det finns mycket makt i pappersstrukturer. Hur du ska möta kunder till exempel. Det som står i dokumenten kanske inte alls stämmer med verkligheten. Man tvingar folk att bete sig på ett visst sätt i stället för att lita på människors omdöme, säger Cecilia Jonasson.

Gör frihetsinspektioner

Därför har Frihetsförmedlingen nu utsett sig själva till en tillsynsmyndighet som gör arbetsplatsinspektioner med fokus på handlingsutrymme, etisk stress, lekfullhet och tid för reflektion.

– Det skulle kunna vara en del av en medarbetardag och kanske ge nya perspektiv och ny energi in i ett företag, säger Cecilia Jonasson.

Det är många tankar när jag lämnar Frihetsförmedlingen. Jag har skrivit på en handlingsplan om att jag ska söka en konstkurs.

Det känns hoppfullt och befriande att träffa människor som vänder upp och ner på samhällsnormer och jag har fått ett bredare perspektiv på frihet.

Men jag inser också hur komplicerat det är och hur fast jag är i rådande strukturer. Det jag tar med mig är att alla människor då och då borde fråga sig:

Vad skulle du behöva för att bli fri?