Lojalitetsplikt: Heavy metal-hot ledde till polisanmälan
Bestraffningar med armhävningar, den så kallade sexrektorn och Yngwie Malmsteen-hot. Här listar Handelsnytt fyra fall där lojalitetsplikten ställts på sin spets.
Att skriva ”unleash the fucking fury” om sin chef kan vara vanskligt, även om det är på skoj.
1. Chefen var ”en ny Hitler”
En sophämtare var missnöjd med sin chef och skrev om det i en Facebookgrupp för yrkesgruppen. I inlägget kallade han chefen för ”En ny Hitler.”
Först ett halvår efter att inlägget skrevs fick ledningen reda på det, och då sades mannen upp på grund av personliga skäl. Fackförbundet Transport valde att inte driva fallet eftersom man ansåg att det var ett brott mot lojalitetsplikten.
2. Blev kallad sexrektorn
En friskolerektor avskedades efter att skolledningen fått reda på att rektorn hade utmanande bilder på sig själv på sin Facebookprofil. Han var också med i ett antal sexgrupper.
Fallet prövades både i tingsrätt och Arbetsdomstolen och båda domstolar ansåg att avskedandet varit felaktigt, bland annat på grund av för undermåliga utredningar.
Rektorn fick 148 000 i skadestånd i tingsrätten samt 32 månadslöner och 100 000 i skadestånd i Arbetsdomstolen.
3. Armhävningarna på XXL
I mars i år skrev den tidigare XXL-medarbetaren Jennifer Mellgren på Facebook att hon tvingats göra armhävningar framför kollegorna. Anledningen var att hon kommit sent till ett möte. Enligt henne användes metoden också om anställda sa ”kunder” i stället för ”gäster” och när de inte klarade säljmålen.
Enligt XXL:s dåvarande vd skulle metoden upphöra omedelbart. Historien fick stor uppmärksamhet och ledde till att Handels besökte flera XXL-varuhus.
”Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt – Unleash the fucking fury.”
4. Hårdrocks-hot på callcenter
Tre anställda på ett callcenter blev arga på sin arbetsgivare och skrev om detta på Facebook. Bland annat: ”Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt – Unleash the fucking fury.” och ”En sjua + AK47 gogogo. Jag är på semester”.
Arbetsgivaren polisanmälde de anställda för olaga hot och sade upp dem på grund av personliga skäl. Utredningen lades ner då polisen ansåg att hotet var oseriöst.
Unionen drev fallet för två anställda, vilket slutade i förlikning som gav dem 90 000 respektive 215 000 kronor.
