Så kunde en lajk kosta Sofia jobbet
Att man inte får skada sin arbetsgivare, sprida företagshemligheter, eller extraknäcka hos en konkurrent vet de flesta som jobbar i handeln. Men vad händer när lojalitetsplikten krockar med rätten till bra arbetsmiljö? För Sofia gick det hela vägen till uppsägning.
Det är 40 grader varmt i butiken, chefen vägrar godta sjukskrivningar, du får inte rätt semester. Det finns varken fackklubb eller skyddsombud. Du berättar för anhöriga hur du har det på jobbet, och någon lägger ut på nätet. Du lajkar ett inlägg och pressas att säga upp dig själv.
Förenklat är det vad som hände Sofia. När chefen krävde att hon skulle skriva på uppsägningspapprena hade hon arbetat i ett och ett halvt år på servicebutikskedjan.
– I början var det ganska bra. Jag trivdes med de varierande uppgifterna, med kollegorna, med tempot. Det var när jag blev sjuk som jag märkte att något var fel. Jag blev direkt hotad med sparken, berättar hon för Handelsnytt.
AC:n var värst
Det var inte bara sjukskrivningar som var problematiska menar hon. De anställda fick för lite semester, och när hon sa till sin chef att hon inte kunde lyfta tungt på grund av ryggskott krävdes läkarintyg direkt.
Det var närmare 40 grader i butiken och gick knappt att jobba. Trots att jag sa till flera gånger hände ingenting.
Men det som Sofia reagerade starkast på var värmen och den trasiga AC:n.
– Det var närmare 40 grader i butiken och gick knappt att jobba. Trots att jag sa till flera gånger hände ingenting.
Sofia står nära sina föräldrar och berättade om situationen på jobbet för både mamma och pappa. Hon hade vid det laget länge funderat på att sluta, och även att skriva om problemen på arbetsplatsen. Men pappan hann före.
Chefen: ”Du kan tacka din pappa”
En kväll såg hon ett Facebook-inlägg där han beskrev problemen med AC:n, sjukskrivningarna och hur personalen behandlades. Till inlägget fanns en bild på en termometer inifrån butiken.
– Jag sa inte åt honom att skriva inlägget. Samtidigt blev jag inte arg på honom. Det kändes som att han backade mig, så jag lajkade inlägget.
När hon anlände till jobbet dagen efter blev hon direkt konfronterad av chefen. Han visade en bild på inlägget som pappan skrivit och sa att hon fått sparken.
Jag var så förbannad och tänkte på framtida anställda. Man ska inte behöva ha det så där på jobbet.
– Skriv på här. Du kan tacka din pappa, sa chefen. När jag kom hem den eftermiddagen skrev jag själv på Facebook. Jag var så förbannad och tänkte på framtida anställda. Man ska inte behöva ha det så där på jobbet.
Hennes inlägg innehåller precis det som pappan skrev fast mer detaljerat och utförligt. I dag har det fått över 1 000 delningar.
Sofias fall – en gråzon
Bröt då Sofia mot lojalitetsplikten genom att berätta för hennes pappa? Kan hon klandras för det pappan skrev? Eller var det lajken som var lojalitetsbrottet? Även om man som privatanställd ska sätta sin arbetsgivares intressen före sig själv, så måste arbetsgivaren följa de lagar och regler som finns på arbetsmarknaden. Däribland kollektivavtal, lagen om anställningsskydd och diskrimineringslagen.
Hon hade försökt prata med chefen först, ett krav inom lojalitetsplikten, och hon hade också kontaktat facket och Arbetsmiljöverket.
Arbetsrättsligt är Sofias fall en gråzon, men eftersom hon skrev på uppsägningen blev det svårare för facket att göra något.
För Sofia spelar det mindre roll. Även om hon i dag inser att hon borde ha kontaktat en ombudsman innan hon skrev på ångrar hon det inte. Tiden i servicebutiken har hon lämnat bakom sig, och i dag har hon ett nytt jobb där hon trivs.
– Men jag tycker det är löjligt. Min pappa hängde inte ut chefen med namn. Det är inte bara jag som har haft problem på den här arbetsplatsen, det hade kunnat vara vem som helst som skrivit.
Företaget erbjöd att häva uppsägningen
Handelsnytt har varit i kontakt med Sofias tidigare arbetsgivare som är en franchisekedja.
Centralt säger kedjan att de tar kritiken kring arbetsmiljön på största allvar och lyfter fram att facket varit på plats sedan dess. Enligt kedjan fick butiken då inga anmärkningar.
Företaget påpekar också att de erbjudit Sofia att häva uppsägningen, något hon ska ha tackat nej till.
Båda parterna: ”Var väldigt försiktig”
Varken Handels eller Svensk Handel kan kommentera Sofias enskilda fall.
Men att larma internt först och att se till att det finns en sociala medier-policy på arbetsplatsen är råd som båda organisationer ger.
– Jag tycker att man ska vara försiktig med vad man skriver om jobbet på sociala medier, säger Peter Fundberg, ombudsman på Handels i Stockholm.
Enligt honom har det blivit vanligare med konflikter gällande lojalitetsplikten och sociala medier. Även om de ofta inte utspelar sig exakt som i Sofias fall.
Viktigt med policy
Eftersom det är en gråzon råder han alla företag att arbeta fram en sociala medier-policy. En idé som arbetsgivarorganisationen Svensk Handel också ställer sig bakom. Samtidigt anser de att andra delar av lojalitetsplikten är mer angelägen i dag.
För några år sedan var det mer frågor kring detta med sociala medier
– För några år sedan var det mer frågor kring detta med sociala medier. Jag ser i stället att det är konkurrensförbudet och brott mot tystnadsplikt som är vanligast, säger Karolina Löf, jurist på Svensk Handel.
Som exempel lyfter hon när medarbetare startar konkurrerande företag vid sidan av sitt vanliga jobb.
Mer tydligt i frisöravtalet
I Handels kollektivavtal för frisörer är lojalitetsplikten mer tydligt reglerad. Det finns riktlinjer kring sociala medier, men också om vad som gäller när en frisör ska sluta och byta arbetsgivare.
– Många frisörer ser kunderna som sina egna. Det finns medlemmar som skrivit att nu ska jag börja här och här. Sådant ska man vara väldigt försiktig med, det kan bli väldigt kostsamt, säger Mia Jansson, ombudsman med särskilt ansvar för frisörer.
– Arbetsgivarna har lyft frågan om att ha ännu hårdare regler, att man inte alls ska få skriva att man slutar. Det är vi emot. Då är man inne och styr i folks privatliv.
Detta innebär lojalitetsplikten
Privatanställda ska agera lojalt mot företaget de är anställda av. Man får till exempel inte ta uppdrag för en konkurrent under sin anställning. Att röja företagshemligheter som kan skada företaget är ett annat exempel. Bryter man som anställd mot lojaliteten riskerar man att bli uppsagd.
Man har dock alltid rätt att lyfta missförhållanden, något som även kallas för kritikrätt. Kritiken ska först framföras till arbetsgivaren så att denne får möjlighet att bemöta den och vidta åtgärder. Man kan också vända sig till facket. Först efter det kan man eventuellt ta informationen vidare.
Handlar kritiken om diskriminering omfattas man av repressalieförbudet som finns i diskrimineringslagen. Man kan inte bli straffad för att ha uppmärksammat diskriminering.
Vänder man sig till medier har man rätt till källskydd enligt grundlagen.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen, Handels, Unionen.