Herman är prepping­expert: Så klarar du krisen

Det är tur att krisen inte är här när Herman Geijer öppnar dörren till sin lägenhet. Det första vi får veta är att han inte hittar nyckeln till skåpet med överlevnadsgrejer.

– Ingen av er som är bra på att dyrka upp lås?

Det ger ett sisådär intryck för en expert på krisberedskap, men när Herman Geijer visar skåpet förstår vi att det lätt bänds upp om situationen så kräver.

Zombieöverlevnadsexperten Herman Geijer blev känd som lyssnarnas sommarvärd 2015 i Sveriges Radio. Ett populärkulturellt intresse fick honom att fundera på hur vi bäst klarar oss om en zombieinvasion eller en annan – mer trolig – katastrof inträffar.

– Jag blev mer och mer intresserad av kris- och katastrofbeteenden. Hur samhället fungerar och vad som händer när det inte gör det, säger Herman Geijer.

Maten slutar komma från butikerna, det är skitmörkt på kvällarna när gatlamporna är släckta och blir obehagligt för många

I dag jobbar han på ABF som nationell samordnare för prepping – den populära termen för krisberedskap – och har skrivit ett par böcker om överlevnadskunskap. Han levererar bland annat material till landets studiecirklar i prepping och gör podden Beredsam.

En försvunnen nyckel till trots kan vi känna oss trygga med Herman Geijer i en krissituation.

”Vi är redan i en kris”

På ett sätt är vi redan i en sådan, förklarar han, och syftar på klimatkrisen med ett allt mer opålitligt väder som kan ställa till det.

– Vi är till exempel väldigt beroende av el. Blir vi av med elen innebär det en stor påfrestning som kan bli farlig, till och med livshotande, om det är 35 grader varmt ute eller minus tio, säger Herman Geijer.

Han tror att störningar i infrastrukturen är mest troliga scenarion; stora strömavbrott, betalsystem som lägger ner eller uteblivna mattransporter.

Ett större strömavbrott kan ge rejäla konsekvenser. Värmen lägger av, efter ett tag slutar vattnet rinna i kranarna och mobilmasternas reservaggerat håller inte för alltid. Avfalls- och latrinhanteringen blir ett akut problem i städerna.

– Maten slutar komma från butikerna, det är skitmörkt på kvällarna när gatlamporna är släckta och blir obehagligt för många, säger Herman Geijer.

Krislåda inte viktigast

Därför är det bra att ha en krislåda i närheten för att klara de första dygnen. Men den som tror att Herman Geijer samlar häftiga överlevnadsprylar och har bunkrat mat för ett år tror fel.

Han tycker att det är viktigare vara psykologisk förberedd och odla sociala nätverk eftersom kunskaper och gemenskaper finns kvar på ett annat sätt än prylar.

Att hålla sig i form är ytterligare en viktig aspekt, enligt Herman Geijer. I en krissituation kommer vi att behöva göra mer saker manuellt som att bära vattendunkar.

– Man återhämtar sig också bättre från trauman både fysiskt och psykiskt om man rör på sig och är van vid att göra det i vardagen.

Det sitter rätt långt inne innan folk börjar tänka att vi får starta motorcykelgäng och vässa tänderna

Skåpet med överlevnadssaker – som mest innehåller friluftsgrejer – är inget han kastar sig över i första läget om något inträffar. Efter att ha informerat sig om vad som pågår skulle Herman Geijer söka upp grannarna.

– Vi har några som är jättegamla högst upp i vårt hus och som är i risigt skick, så jag skulle nog kolla om de behöver något.

Därför är det bra att samarbeta

Vid kriser och katastrofer blir det tydligt hur mycket vi behöver varandra, säger Herman Geijer.

Även om det är bra att kunna göra upp eld, rena vatten och veta var saker finns i närområdet kan det vara tillräckligt om någon i grannskapet har kunskaper.

– Det räcker kanske också med att en har vevradio eller vattendunkar egentligen. Då kan man ju turas om att hämta vatten.

Dessutom känner vi oss tryggare i grupp, förklarar han. Scenariot från Hollywoodfilmer, med allmänt kaos och plundringar, är inte särskilt realistiskt. Enligt Herman Geijer beter sig folk rationellt även i kriser och är hyggliga mot varandra.

– Det sitter rätt långt inne innan folk börjar tänka att vi får starta motorcykelgäng och vässa tänderna.

Själv bor han i Midsommarkransen i södra Stockholm. Grannskapet är anonymare än ute på landet där han växte upp, så Herman Geijer förstår att det kan kännas främmande att plinga på hos grannen och börja snacka katastrofscenarion.

Hans råd är att ta upp frågan med hyres- eller bostadsrättsföreningen, som kan göra en gemensam krislåda och minska steget till att kontakta varandra.

Rådet: Bilda studiecirkel

En studiecirkel är ett annat bra sätt att förbereda sig, anser Herman Geijer. Vid sidan av jobbet leder han en studiecirkel i prepping i sitt bostadsområde, där deltagarna lär sig mer om krisberedskap tillsammans.

En lärdom är att tänka långsiktigt. Herman Geijer tittar ut genom fönstret på pallkragarna han har ställt bakom huset för att lära sig mer om odling.

– Med tanke på katastrofen vi redan lever i tror jag att det är nödvändigt att kunna vara självförsörjande på 20 års sikt.