Folklivet i centrum känns som en avlägsen dröm
Jag är 8 år. Det är lördag och hela familjen är ledig. Vi har ätit frukost och ska åka in till stan, som vi gör på helgen. Centrum kryllar av människor och jag tycker alltid att det känns som en sorts gemenskap, fast vi inte känner alla. Jag får en rosa jacka på JC och lillebror lyser över sitt NHL-spel från spelbutiken. Efteråt äter vi på vårt lokala favoritkafé innan vi åker hem. Det är lördag och alla går på stan.
Jag är 16 år. Det är onsdag och vi har fått sluta skolan tidigare. Vi cyklar till centrum och köper godis av handlaren på gågatan. Han har drivit sin konfektyraffär i 23 år.
Myllret lever även en vardag mitt i veckan och det känns så tryggt. Det här är min stad.
Från bokhandlaren på andra sidan gatan kommer glada människor ut med kassar i båda händerna. Myllret lever även en vardag mitt i veckan och det känns så tryggt. Det här är min stad.
Jag är 21 år. Min bästa vän och jag kommer hem från universitet efter en galen utekväll. Vi har fortfarande gårdagens kläder på oss och runt omkring sprudlar liv och rörelse, ärenden och möten. Domus är ett brunt varuhus i stadskärnan. Alla säger att det är anskrämligt, men jag har alltid tyckt att det är något familjärt med byggnaden. Därinne jobbar vår kompis i kassan. Vi köper mellanmål av henne innan vi tar bussen till föräldrahemmet och allt känns som hemma.
Jag är 23 år. Jag har bott utomlands i ett år och är hemma över jul. Där Domus tidigare stod är nu en byggarbetsplats. Enorma pålar skjuter upp ur marken och ur byggdammet börjar en betonggrå galleria ta form. Där det tidigare fanns grönska, vatten och utsikt mot de lummiga bostadsområdena är det nu damm, byggställningar och utsikt mot ingenting.
Konfektyrhandlaren har tvingats begära konkurs och gå i förtidspension
Jag är 29 år och tillbaka i Sverige. Ingen går på stan längre. Butikslokalerna gapar tomma och de suddiga konturerna av H&M:s logga syns fortfarande på butiksfasaden, trots att skylten tagits ner. Konfektyrhandlaren har tvingats begära konkurs och gå i förtidspension. Kaféägaren har bommat igen och flyttat. Bokhandlaren står ensam i sin tomma butik. Om några månader ska han också slå igen. I gallerian har halva byggnaden stått tom sedan öppningen. De flesta butiker slår igen ett halvår efter etablering. I utkanten av stan, vid motorvägen, har ett stort köpcenter slagit upp något år tidigare.
Jag är 30 år och cyklar genom en spökstad.
Jag är 30 år och cyklar genom en spökstad. Torget är ödsligt och på en lyktstolpe sitter en envis, sju år gammal klisterlapp som annonserar om långlördag. Myllret i centrum känns som en avlägsen dröm. Jag undrar om det någon gång kommer tillbaka.