Det här behöver du veta om las
Las står för lagen om anställningsskydd. Men vad är det för lag och varför skrivs det så mycket om den just nu? Här är svar på åtta grundläggande frågor.
Det pratas om las hela tiden, men vad är det?
– Las står för lagen om anställningsskydd. Det är en lag som innehåller mycket, bland annat hur anställda ska skyddas från att bli av med jobbet. I lagen finns det som brukar kallas ”sist in, först ut”. Det är en del av något som kallas för turordningsreglerna. ”Sist in, först ut” betyder att de som jobbat längst på ett jobb har störst chans att få jobba kvar vid neddragningar. Sist in först ut gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens om någon annan turordning.
Det skrivs massor om förslag på hur las ska ändras, vad är det för förslag?
– Förslagen som det skrivs om är fortfarande inte kända, för de kommer från en utredning som regeringen beställt – och som inte presenteras förrän på måndag, 1 juni. Men en del har kommit fram i olika medier. Arbetet har bland annat berättat om ett förslag om att företag ska få undanta upp till fem anställda från turordningsreglerna. I dag får företag med högst tio anställda välja två personer som de vill undanta från reglerna.
När kommer jag som anställd att märka av allt det här?
– Det är lite oklart. Vissa förslag kanske du aldrig märker av. Även om regeringen ger utredare i uppdrag att undersöka olika saker, som las, är det först när regeringen får förslagen som den börjar fundera. Vill de ändra lite, mycket, allt eller inget av det som utredaren föreslår? När regeringen sedan lägger fram sina förslag måste de även röstas igenom av politikerna i riksdagen.
Men varför beställer regeringen en utredning som den kanske kastar i papperskorgen?
– Även om regeringen (S och MP) styr landet har den ett avtal, januariavtalet, i hop med Centerpartiet och Liberalerna. Och C och L vill ändra las. De vill att det ska vara lättare att säga upp anställda och att det viktigaste ska vara hur bra du är på ditt jobb, inte hur länge du jobbat där. Socialdemokraterna vill inte ändra las så det var svårt för dem att gå med på. Men de förhandlade om regeringsmakten och fick igenom andra krav.
Vad vill Socialdemokraterna?
– Socialdemokraterna vill helst att fackförbund och arbetsgivare ska förhandla och försöka komma fram till egna förslag om anställningsskydd och kompetensutveckling. Det som brukar kallas för den svenska modellen. I januariavtalet står att om fack och arbetsgivare kommer överens ska regeringen lägga förslag som stämmer överens med deras förslag. Om de inte enas ska utredningens gälla. Både fack och arbetsgivare vill helst förhandla – även om det är svårt när de tycker så olika.
Men nöjer sig Centerpartiet och Liberalerna med vilka förslag som helst från fack och arbetsgivare för att kasta utredningens förslag i papperskorgen?
– Nej. I januariavtalet står det vad partierna vill ha. Men vissa formuleringar är otydliga, till exempel att ”lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Vad är ”tydligt”? Samtidigt står det att maktbalansen mellan parterna inte ska rubbas, vilket kan bli fallet om företag får lättare att välja vilka de vill säga upp.
En del låter arga när de pratar om las, varför då?
– De flesta fackförbund vill behålla las som den är. De tycker att lagen ger ett bra skydd för anställda. De förhandlar hellre med arbetsgivarna om att göra undantag från lagen när det behövs. Reglerna om sist in först ut gör att arbetsgivare vill förhandla och ibland erbjuder förmånligare villkor till dem som sägs upp om det krävs för att de ska få göra undantag från turordningen.
– Nu tycker facken att de får förhandla om att ändra las ”under hot” eftersom partierna bakom januariavtalet sagt att de genomför utredningens förslag om inte förhandlingarna lyckas. Det är skillnad på att förhandla och att skriva något i lag. Om det arbetsgivarna vill redan står i en lag kan inte facken kräva så mycket i förhandlingar, menar flera fackförbund.
Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Arbetet, som ingår i LO Mediehus.