Därför är Handels kritisk till las-utredningen
Fler undantag från turordningen, lättare för visstidsanställda att få förtur till anställningar och krav på att arbetsgivare ska kompetensutveckla. Nu har utredning om lagen om anställningsskydd kommit. Handels förste vice ordförande Linda Palmetzhofer tycker att den ger alldeles för mycket makt till arbetsgivarna.
– Snart kan vi sluta kalla den för lagen om anställningsskyddoch bara lagen om anställning. Det är ett hån att de kallar utredningen för en moderniserad arbetsrätt när den är så otidsenlig, säger Linda Palmetzhofer, Handels första vice ordförande.
Hon är dock glad att arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) tidigare i dag I en intervju med DN sa att utredningens förslag inte kommer att bli verklighet i sin nuvarande form.
Eva Nordmark menar att balansen mellan arbetsmarknadens parter inte bibehållits i utredarens förslag, något som stod inskrivet i januariavtalet.
– Med tanke på de krav vi har på att balansen ska upprätthållas så kommer det inte att vara det här förslaget. Vi kommer att behöva justera det och ta in synpunkter från olika remissinstanser, säger hon till DN.
Regeringens utredare Gudmund Toijer säger på en pressträff att han tycker att förslaget är välbalanserat och att både parter vinner på olika saker.
– Jag tycker att jag följt direktivet och jag har försökt att skapa balans. Men det är såklart en bedömningsfråga.
Det är det största ingreppet mot hela las. Arbetsgivaren får fri möjlighet att säga upp.
Han menar att arbetstagarnas stora vinst ligger i att arbetsgivarna måste ge de som varit anställda i mer än sex månader skälig kompetensutveckling, även visstidsanställda. Detta skulle i förlängningen inte bara göra att anställda har lättare att få andra jobb utan också att arbetsgivaren blir villigare att fastanställa de som hen har satsat på, enligt Toijer.
Linda Palmetzhofer håller dock inte med utan tycker att förslaget är obalanserat på bekostnad av facken och arbetstagarna.
– Vad menas ens med kompetensutveckling? Den är inte värd särskilt mycket för oss. Jag ser det snarare som en gräns som kan leda till att arbetsgivarna säger upp innan sex månader för att slippa kompetensutveckling.
Hon är också kritisk till att facken inte längre ska kunna kräva gemensam turordning på butiker som ligger i samma städer. Om till exempel en Lindex-butik i en större stad varslar personal betyder det i dag att den som varit kortast anställd på någon av Lindex-butikerna i staden måste sluta. Men det gör också att man kan ha förtur till nya jobb på alla butikerna. Med det nya förslaget skulle bara en butik drabbas av neddragningarna även om de som jobbar där varit anställda i 20 år.
– Jag upplever att våra medlemmar ofta tycker att det är mer rättvist att man har turordningen på alla butiker. Det är också många som jobbar på flera butiker samtidigt.
Det som Linda Palmetzhofer är mest missnöjd med i förslaget är att facken inte ska kunna ogiltigförklara en uppsägning om företaget har färre än 15 anställda.
– Det är det största ingreppet mot hela las. Arbetsgivaren får fri möjlighet att säga upp. Det tror jag kommer att få stora effekter. Vem kommer våga säga ifrån? Ju mer godtycklighet, alltså att det är arbetsgivaren som bestämmer utifrån sitt eget tycke och smak, desto mer tysta medarbetare. Det tror jag kan drabba produktiviteten i företag eftersom det är svårt att förbättra ett företag när alla är tysta.
Utredningens förslag är tänkta att bli lag 2022 om inte parterna, fack och arbetsgivare, själva enas om ändrade regler innan dess. Förhandlingar om detta är inledda och ska fortsätta efter sommaren.
På dig låter det här förslaget som att det är bra för arbetsgivarna. Hur ska ni då få dem till att gå med på saker som gynnar facket i förhandlingar?
– Vi vill ju helt ta bort visstidsanställningar som inte har något tydligt skäl och att göra heltid till norm i alla branscher. Jag väljer i nuläget att tro att arbetsgivarna vill vara en part i detta. Att det är vi parter som kan hantera dessa frågor bäst och vet hur branscherna fungerar. Hellre än att politikerna ska bestämma.
Här är förslagen:
Undantagen från turordningsreglerna utökas till fem personer för alla arbetsgivare, i stället för två personer om man har max 10 anställda som det ser ut i dag.
Det ska inte längre gå att slå samman driftsenheter, det vill säga att ha turordning på flera butiker i samma företag. Det är bara butiken som måste säga upp folk som ska beröras.
Det ska inte gå att ogiltigförklara uppsägningar i företag med femton eller färre anställda. I dag kan företag få höga kostnader då personer som blir uppsagda av personliga skäl fortsätter vara anställda i väntan på att tvisterna avgörs, oavsett vem som vinner tvisten. Däremot ska den som visar sig ha blivit uppsagd utan saklig grund ha rätt till skadestånd enligt förslaget.
En ny regel skärper företagens ansvar för kompetensutveckling, både för tillsvidareanställda och personer med tidsbegränsade anställningar. De som varit anställda i minst sex månader ska ha rätt till skälig kompetensutveckling. Om detta inte följs kan arbetstagaren få skadestånd om denne blir uppsagd på grund av arbetsbrist.
Personer med allmänna visstidsanställningar ska få förtur till tillsvidareanställningar efter nio månader, i stället för dagens tolv.
Den som har längre anställningstid kan idag hävda rätten att jobba kvar även om de egna uppgifterna försvinner, företaget har då viss skyldighet att skola om personen. Nu föreslås att man i sådana fall ska ha kvalifikationer för det arbete någon annan utfört utan att behöva upplärning eller utbildning.
Källor: Statens offentliga utredningar, Arbetet.se