Åtta saker du behöver veta om strejk
Om arbetsgivarna och facket inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal kan om strejk. Här är allt du behöver veta om fackets främsta vapen.
1. Vad är en strejk?
Det är när de anställda vägrar att arbeta. Det är fackets starkaste vapen i en konflikt om till exempel lönehöjningar.
Det strejkande fackförbundet brukar ha strejkvakter på plats för att se till att ingen annan kommer in på företaget för att utföra de strejkandes arbetsuppgifter.
Rätten att strejka står i grundlagen. En mildare variant av strejk är övertidsblockad, alltså att de anställda vägrar jobbar övertid. Arbetsgivarens kan svara med så kallad lockout, att de anställda blir utestängda från arbetsplatsen utan lön.
2. Vad är fredsplikt?
Om ett företag och facket skrivit på ett kollektivavtal råder fredsplikt, alltså förbud mot att strejka.
Det är därför många strejker inträffar under avtalsrörelsen då ett avtal gått ut men inget nytt har hunnit tecknas.
Om facket strejkar trots att det finns ett kollektivavtal kallas det vild strejk, vilket kan leda till skadestånd och kan vara skäl för uppsägning.
3. När får man strejka?
Facket ska varsla, alltså förvarna, arbetsgivaren om strejken minst sju arbetsdagar innan den startar. Även statliga Medlingsinstitutet ska varslas så att medlare kan försöka få parterna att komma överens.
Facket måste också säga vilka personer som tas ut i strejk. Ibland är det några nyckelpersoner som företaget inte kan klara sig utan för att hålla i gång produktionen, ibland hela arbetsplatser.
Ett fackförbund kan sympatistrejka med ett annat förbund. Om till exempel Handels strejkar på ett lager kan Transportfacket vägra köra ut lagrets varor.
4. Får jag lön under strejken?
Facken har ofta samlat på sig en stor strejkkassa för att ha råd med en strejk. Det är nämligen facket som betalar din lön om det skulle bli konflikt.
Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön utan du får konfliktersättning från facket. Det är 100 procent ersättning för förlorad inkomst, plus 13 procent i semesterersättning. Det motsvarar vad du får ut efter skatt.
Är du inte medlem i facket får du ingen ersättning. Om du vill gå med i facket måste du betala din medlemsavgift innan strejken startar, för att få pengar. Tidigare fanns en regel om att man skulle ha varit med i Handels i tre månader för att få pengar. Denna regel är borttagen.
5. Vad behöver jag göra vid en strejk?
Alla som är uttagna i strejk är skyldiga att söka jobb under tiden så du måste anmäla dig på Arbetsförmedlingen. Ni kan göra en gemensam anmälan från hela arbetsplatsen.
Du ska också fylla i ett konfliktkort där du skriver vilka timmar du skulle ha jobbat. Kortet får du av Handels lokala avdelning.
Är du inte med i ett fackförbund bestämmer du själv, inte facket eller arbetsgivaren, om du vill strejka. Du har rätt att lägga ner arbetet utan att drabbas av repressalier från arbetsgivaren, men får då varken lön eller konfliktersättning. Du måste dock informera chefen om varför du inte jobbar. Du får bara utföra dina egna arbetsuppgifter, inte täcka upp för en strejkande arbetare.
Vad händer om jag inte vill strejka?
Handels stadgar är inte helt tydliga på den fronten, men om du vägrar att strejka riskerar du att bli utesluten ur facket.
Är du inte medlem i facket väljer du själv om du vill strejka eller inte.
Semester och strejk?
Har du semester medan strejken pågår ska du skriva det i konfliktkortet.
Du kommer att få semestern betald av arbetsgivaren som vanligt.
Kort strejkhistoria
● Den första dokumenterade strejken ägde rum för 3 000 år sedan då egyptiska arbetare vid ett gravmonumentsbygge strejkade efter uteblivna matransoner. Arbetarna vann.
● Under generalstrejken i Chicago i USA 1886 strejkade 300 000 arbetare för åtta timmars arbetsdag. Flera arbetare dödades i den så kallade Haymarketmassakern och datumet lever fortfarande kvar i dag genom Första maj-firandet.
● Vid skotten i Ådalen i Ångermanland 1931 dödades fem personer och flera skadades av militär när de strejkade mot bland annat sänkta löner.
● 1938 skrev facken och arbetsgivarna på det så kallade Saltsjöbadsavtalet där fredsplikten, rätten att vara med i ett fackförbund och arbetsgivares rätt att leda arbetet, förhandlades fram.
Källor: Handels, fackförbund.nu, Wikipedia, LO-TCO Rättsskydd, Arbetet.