Mengesha vågade vända sig till tidningen – sen stoppades hyvlingen
På Coop Daglivs i Stockholm ville arbetsgivaren dra ner på 130 anställdas timmar genom hyvling. Efter elva svåra förhandlingar fanns bara ett alternativ kvar för klubbordförande Mengesha Aychiluhim – att prata med Handelsnytt.
– Så länge det inte är skadligt för företaget ska man ha rätt att prata med journalister, säger Mengesha Aychiluhim, klubbordförande på Daglivs.
Våren 2017 var stämningen på Coop Daglivs dålig. Nedskärningshotet gjorde att anställda var oroliga, uppgivna och stressade av vad de tyckte var en redan slimmad personalstyrka. Många hade jobbat länge och trodde att deras heltidsanställning var tryggad i och med regeln sist in – först ut, i lagen om anställningsskydd.
Men efter en dom i Arbetsdomstolen hade en annan Coop-butik fått rätt att dra ner anställdas timmar utan att ta hänsyn till den regeln, så kallad hyvling. Det spelade inte längre någon roll om du jobbat i 20 år eller två veckor, timmarna kunde försvinna ändå.
– Jag satt i en jätteviktig förhandling. Jag skulle inte gå till media om arbetsgivaren ville ändra mitt schema. Men detta var allvarliga saker och en fråga som påverkade hela branschen. Då är det journalister som gäller, medier har makt att förändra, säger Handels klubbordförande Mengesha Aychiluhim.
Var du orolig att du skulle förlora jobbet?
– Så länge man inte går in på känslig information om företaget så ska man ha rätt att prata med media. Det handlade om mig och vad jag personligen tyckte, inte hur mycket vi säljer. Och jag tycker inte att det var elakt mot företaget. Om det inte går bra för företaget påverkar det mitt liv också. Jag vill att det ska gå bra, därför pratade jag med media.
Rätten att vända sig till medier
Alla har meddelarfrihet – rätten att vända sig till medier och lämna uppgifter. Alla har också källskydd, som innebär att den som tar emot ett tips inte får avslöja källan om hon eller han vill vara anonym. Det är straffbart för en journalist som tagit emot en sådan uppgift att avslöja vem som lämnat den.
Det allmänna får inte efterforska vem som lämnat uppgifter (efterforskningsförbudet) och inte heller straffa den som lämnat uppgifterna (repressalieförbudet). Denna samling av regler som ska skydda uppgiftslämnaren brukar kallas meddelarskydd. Detta gäller dock INTE för privatanställda.
Källor: Journalistförbundet, Riksdagen.
Han berättar att butikschefen inte blev arg men att stämningen inte var jättebra en period. Mengesha Aychiluhim berättade för cheferna när journalister skulle komma dit och var tydlig med att han skulle säga vad han tyckte.
– Jag sa att nu kommer Handelsnytt och vi ska prata om hyvling och arbetsmiljön, inte företagsinformation. Enda gången de blev lite oroliga var när Aftonbladet skulle komma.
Han tycker att medierna hade en stor roll i att det till slut inte blev någon hyvling på Daglivs. Förhandlingarna slutade med att ingen förlorade några timmar, men att sju personer blev omplacerade till heltidstjänster på andra håll inom Coop i Stockholm.
– Kunder som läst om det kom fram och peppade oss och sa att vi skulle fortsätta kämpa. Vi hade bra fakta i förhandlingarna men media gav oss mycket hjälp och det påverkade hela händelsen.
– Det viktigaste i det här tycker jag är att så länge det inte är skadligt för företaget ska man ska ha rätt att prata med journalister. Men ett tips är att ändå informera ledningen för att de ska känna sig trygga.
Anställda har lojalitetsplikt mot företaget
Anställda, särskilt i den privata sektorn, ska agera lojalt mot företaget de är anställda av. Man får till exempel inte ta uppdrag för en konkurrent under sin anställning, eller tala illa om företaget. Att röja företagshemligheter som kan skada företaget är ett annat exempel.
Bryter man som anställd mot lojalitetsplikten riskerar man att bli uppsagd eller avskedad.
Man har dock alltid rätt att lyfta missförhållanden, något som även kallas för kritikrätt. Kritiken ska först framföras till arbetsgivaren så att denne får möjlighet att bemöta den och vidta åtgärder. Man kan också vända sig till facket. Först efter det kan man eventuellt ta informationen vidare till medier.
Handlar kritiken om diskriminering omfattas man av repressalieförbudet som finns i diskrimineringslagen. Man kan inte bli straffad för att ha uppmärksammat diskriminering.
Källor: Diskrimineringsombudsmannen, Handels, Unionen.
Yttrandefrihet – en grundlag
Fri- och rättighet: Yttrandefrihet är bland annat friheten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Tryckfrihet är en del av yttrandefriheten. Den regleras i två grundlagar; Tryckfrihetsförordningen (TF) fr.n 1766 för tryckta medier och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) fr.n 1991 för etermedier och vissa sidor på internet.
Begränsningar: Om något publiceras som kan betraktas som hets mot folkgrupp – till exempel rasistiska inlägg, eller bilder och filmer med inslag av sexuellt våld – kan det räknas som lagbrott. Det kan också vara ett brott om något publiceras som skadar staten och samhället. Till exempel hemlig information om Sveriges försvar.
Källor: Journalistförbundet, Riksdagen
