Om du har känslig information är det viktigt att du inte använder din arbetsgivares telefon, mejl eller dator. På privata företag gäller inte efterforskningsförbudet. Arbetsgivaren får alltså försöka ta reda på vem som tipsat journalister.

Börja med ett telefonsamtal från din privata mobil, eftersom det är säkrare än mejl. Du kan också stämma träff med en journalist eller skicka brev med posten.

Kontaktuppgifter till journalisterna på Handelsnytt hittar du här.

Rätten att vända sig till medier

Alla har meddelarfrihet – rätten att vända sig till medier och lämna uppgifter. Alla har också källskydd, som innebär att den som tar emot ett tips inte får avslöja källan om hon eller han vill vara anonym. Det är straffbart för en journalist som tagit emot en sådan uppgift att avslöja vem som lämnat den.

Det allmänna får inte efterforska vem som lämnat uppgifter (efterforskningsförbudet) och inte heller straffa den som lämnat uppgifterna (repressalieförbudet). Denna samling av regler som ska skydda uppgiftslämnaren brukar kallas meddelarskydd. Detta gäller dock INTE för privatanställda.

Källor: Journalistförbundet, Riksdagen.

Yttrandefrihet – en grundlag

Fri- och rättighet: Yttrandefrihet är bland annat friheten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Tryckfrihet är en del av yttrandefriheten. Den regleras i två grundlagar; Tryckfrihetsförordningen (TF) fr.n 1766 för tryckta medier och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) fr.n 1991 för etermedier och vissa sidor på internet.

Begränsningar: Om något publiceras som kan betraktas som hets mot folkgrupp – till exempel rasistiska inlägg, eller bilder och filmer med inslag av sexuellt våld – kan det räknas som lagbrott. Det kan också vara ett brott om något publiceras som skadar staten och samhället. Till exempel hemlig information om Sveriges försvar.

Källor: Journalistförbundet, Riksdagen

Anställda har lojalitetsplikt mot företaget

Anställda, särskilt i den privata sektorn, ska agera lojalt mot företaget de är anställda av. Man får till exempel inte ta uppdrag för en konkurrent under sin anställning, eller tala illa om företaget. Att röja företagshemligheter som kan skada företaget är ett annat exempel.

Bryter man som anställd mot lojalitetsplikten riskerar man att bli uppsagd eller avskedad.

Man har dock alltid rätt att lyfta missförhållanden, något som även kallas för kritikrätt. Kritiken ska först framföras till arbetsgivaren så att denne får möjlighet att bemöta den och vidta åtgärder. Man kan också vända sig till facket. Först efter det kan man eventuellt ta informationen vidare till medier.

Handlar kritiken om diskriminering omfattas man av repressalieförbudet som finns i diskrimineringslagen. Man kan inte bli straffad för att ha uppmärksammat diskriminering.

Källor: Diskrimineringsombudsmannen, Handels, Unionen.