Det finns olika sätt att hantera att du har en pissig dag. Ett är att ta ut det på en kassörska.
Detta vet alla vi som jobbar inom serviceyrket, för det är vanligt förekommande. Har du och din fru en fnurra på tråden? Har chefen svårt att förstå att du ska ha löneförhöjning? Trilskades barnen hela morgonen? Började motorn låta konstigt på vägen hit?
Det kan snabbt och lätt vändas till ”Du! Det stod att den här kostade 21.90.” Med ett eftertryck och en skärpa som är svår att motivera när det är fyra kronors skillnad det handlar om.
”Jaså? Den går inte in som det. Jag ska ringa och kolla.”
”Jag har inte hela dan på mig.” Hotfullt vankande av och an på stället, medan jag bara försöker göra mitt jobb.
”Okej, det är ingen som svarar. Vill du att jag springer in och kollar?”
”Det blir ju alltid nåt fel i den här butiken!”
Nu är det hela butiken som får ta smällen. Kanske fortsätter kunden med att hen ska prata med min chef. Eller aldrig mera handla här.
Jag har blivit kallad hörselskadad. Förnedrande könsord. ”Jag antar att du njuter av det här”, sa en högröd dam, ”att sätta oss kunder på plats?”
Folk kastar pengar på oss, skriker, ifrågasätter starkt vår arbetsförmåga och intelligens. En kollega fick sin handled så hårt fasthållen att det gjorde ont en lång stund efteråt. En annan fick veta att hon minsann inte såg klok ut med de där lösögonfransarna.
Vi är kassörskor, vi är bara en länk på din väg från handlingslista till färdig middag
Ofta är det så smärtsamt tydligt. Ilskan har inget med priset att göra. Priset var bara den utlösande faktorn, den lilla droppen som fick bägaren att rinna över just idag. Om jag skulle kontra med att det i 90 procent av fallen faktiskt är kunden som har fel? Att det är kunden som har läst för dåligt på skylten. Att extrapriset gällde produkten som stod på hyllan intill (”men skylten stod ju där!”). Det skulle knappast hjälpa. Istället brukar jag hålla med. Stryka medhårs för att lugna ner, ”jo, visst, det blir ofta fel i den här butiken.”
Det finns olika sätt att hantera att du har en pissig dag. Att du har ett trauma att bearbeta, ett liv du är missnöjd med eller bara att det var just idag du glömde din plånbok hemma och får stuva om alla dina planer och nu kommer att bli sen till din badminton.
Och jag gissar att du läser den här texten och tänker usch då, så vidrigt.
Aldrig att jag skulle.
Och vi sväljer allt som oftast din ilska.
För så fungerar vårt yrke. Vi är kassörskor, vi är bara en länk på din väg från handlingslista till färdig middag. Våra ”hej” och ”ha en trevlig dag” kan lätt låta monotona efter ett tag, vi kan misstas för robotar utan känslor.
Men det är vi inte. Glöm inte det.
Det är vi inte.
