Anställda tar stryk när e-handeln ökat explosions­artat

Pandemiåret har lett till en explosionsartad tillväxt för e-handeln. Förra året ökade årstillväxten i  branschen med hela 40 procent. I kronor innebär det hela 28 miljarder kronor under 2020 – en ökningen som faktiskt är större än vad hela e-handelsbranschen omsatte totalt för tio år sedan.

Men vad händer med villkoren i en bransch som vuxit så kraftigt? Och hur påverkas miljön? Det har Handels tillsammans fackförbunden Seko och Transport undersökt i rapporten Fri frakt till ett högt pris.

Inte anpassat bemanningen

Genom intervjuer med arbetare inom handeln, post- och transportsektorn blir det tydligt att arbetstagare har pressats hårt av e-handelsboomen.

Ökade ordervolymer och krav på snabba och ofta fraktfria leveranser är några av orsakerna till det menar Ola Palmgren, utredare på Handels.

– Det har blivit väldigt tydligt att företagen inte anpassat sin bemanning. De anställda måste springa snabbare och får generellt en tuffare arbetsmiljö. Vi ser också att rehab-ärendena har ökat på flera håll, säger han.

Fler arbetsuppgifter och ökad kontroll

De tuffa arbetsvillkoren tar sig bland annat utryck genom fler arbetsuppgifter och ökad kontroll. Till exempel måste butiksanställda numera hantera click & collect i butikerna. Detta utan att nya resurser tillförts.

På lagersidan får anställda leva med ständig mätning av deras arbete, till exempel genom system som pick by voice där en röst säger åt de anställda vilka kollin som ska plockas, och när.

”De har statistik på allting. Står du still i tio minuter så vet de om det. En gång i månaden får du dina ”takter” där du ser om du är grön eller röd. Tur att man är fastanställd, vad ska företaget göra? De som bryr sig bryts ju ner.” säger en lageranställd i rapporten.

Även inom Transport och Sekos branscher har villkoren försämrats. Exempel som lyfts i rapporten är villkoren på plattformsbaserade företag som levererar paket, däribland Budbee Airmee och Instabox.

Räknar man in både lön, försäkringar och ersättningar för ob och semester kan det handla om så mycket som 1000 kronor i skillnad per dag.

Företagen saknar kollektivavtal och kännetecknas av att arbetet leds och fördelas via appar. De som utför tjänsterna får sina order, eller tar pass, via appen.

– Många gånger är det extremt otrygga arbetsförhållanden. Dessutom får man mycket sämre ersättning än på företag med kollektivavtal. Räknar man in både lön, försäkringar och ersättningar för ob och semester kan det handla om så mycket som 1000 kronor i skillnad per dag, säger Ola Palmgren.

Förslag: Stopp för fri frakt och krav på rapportering

Vad gäller miljöaspekten finns också mycket i övrigt att önska i den nya e-handelsbranschen. Paketen skickas ofta med mycket luft och emballage, och konkurrensen gör att många körningar görs helt i onödan.

För att komma till rätta med problemen läggs flera förslag fram i rapporten. Däribland utveckling av en branschstandard där gemensamma regler kring paketering och samlastning skulle kunna slås fast.

Författarna vill även se lagstiftning som ställer krav på utsläppsrapportering och ett stopp av fri-frakt erbjudanden. Enligt rapporten lockar dessa kampanjer till okynnesshopping med många returer som följd – vilket ger en negativ miljöpåverkan och sliter på personalen.

Köp produkter som håller långsiktigt, välj företag med kollektivavtal och ligg inte och ströshoppa från samma företag flera gånger i veckan

Ett bra sätt att påverka som konsument är att alltid välja företag med kollektivavtal, säger Ola Palmgren. Exempel på det är Post Nord, DHL eller Schenker. Ett annat kan vara att beställ paket till postombud.

– Vi måste lära oss att e-handla mer hållbart. Köp produkter som håller långsiktigt, välj företag med kollektivavtal och ligg inte och ströshoppa från samma företag flera gånger i veckan.