Guldet.
Exakt när vi människor började använda kvitton är ingen enkel sak att svara på. Men det finns en koppling till framväxten av både banker och sedlar. I medeltidens Italien lämnade folk sitt guld till guldsmeder och fick för detta ett kvitto som motsvarade värdet. Kvittona utvecklades senare till tryckta sedlar.
Lådan.
Enligt kassaregisterlagen från 2010 måste alla företag som drar in mer än fyra fribasbelopp per år erbjuda kvitto. Kvittot är ett köpbevis, men är också en garant för schysst registrering. Detta görs i kassans ”svarta låda” som Skatteverket kan kontrollera. På så sätt förhindras brottslighet.
Faran.
Tidigare fanns det hormonstörande ämnet Bisfenol A i kassakvitton. Detta är numera förbjudet. Det snarlika Bisfenol S kan dock finnas kvar. En mer oväntad fara är att anställda kan drabbas av så kallad lingvistisk pares (fritt översatt språklig förlamning) om man säger ”Vill du ha kvittot?” för ofta. Risken ska i alla fall ha diskuterats mellan myndigheter innan kassaregisterlagen kom.
En mer oväntad fara är att anställda kan drabbas av så kallad lingvistisk pares (fritt översatt språklig förlamning) om man säger ”Vill du ha kvittot?” för ofta
Priset.
Enligt Svensk Handel skrivs det ut 1,7 miljarder kvitton varje år i Sverige. Det motsvarar ungefär 60 000 träd. Kostnaden per kvitto är cirka 2–3 öre
Återbäringen.
I dag erbjuder alla matjättar digitala kvitton. Sist ut var Kooperationen där papperskvittot länge hade en särskild roll. Det handlar om återbäringen som fanns fram till 70-talet. En närbelägen källa till Handelsnytt minns sin farfars årliga kvittorutin under 60-talet:
– Strax efter nyår varje år öppnade han plastlocket på den kaffeburk av plåt (troligen Cirkelkaffe) där han samlat det föregående årets kvitton. Han tömde ut dem på köksbordet, räknade ihop, skrev totalsumman av inköpen på ett kuvert och lämnade in det på Konsum för att få ut de utlovade tre procenten i återbäring.
