Nya konsumentköplagen – så påverkas du som jobbar i handeln

Varför en ny lag?

Den gamla har inte uppdaterats sedan 1990. Konsumtionen har förändrats på många sätt, däribland köp av digitala tjänster och olika sorters abonnemang. Det är också bitar som berörs i den ny lagstiftningen.

Okej, vad är de stora dragen?

Den absolut största förändringen rör den så kallade omvända bevisbördan. Tidigare låg ansvaret att bevisa felets ursprung hos handlaren/företaget under de första sex månaderna. Nu förlängs den tidsfristen till två år. Det kan alltså innebära att fler kunder kräver att få pengarna tillbaka.

Rätten att reklamera varor gäller precis som tidigare i tre år. Men skulle något hända en vecka innan treårstiden passerar har man enligt den nya lagen skälig tid på sig att reklamera varan. Den tiden har specificerats till två månader. Man kan alltså säga att reklamationstiden nu är tre år och två månader – förutsatt att felet upptäckts inom tre år.

Kunskapen kring konsumenträttigheter är hög i Sverige. Men det är bra att ha koll på att tidsfristerna nu ändras

Kan man alltså räkna med jobbigare kunder?

Så kan det kanske bli. Men troligen händer inte så värst mycket. Enligt Svensk Handel är svenska konsumenter redan väl pålästa.

– Kunskapen kring konsumenträttigheter är hög i Sverige. Men det är bra att ha koll på att tidsfristerna nu ändras, säger Jolanda Girzl, jurist på Svensk Handel – som hållit i utbildningar för företag gällande den nya lagen.

Viktigt för dig som säljer elektronik och abonnemang!

En stor del i den nya lagen är att säljare av digitala varor som datorer och mobiler blir skyldig att göra uppdateringar. Det samma gäller vid köp av streaming och molntjänster.

Exakt hur länge beror lite på vara och tjänst – men en huvudregel är att säljaren ska informera kunden om hur varan uppdateras, samt att digitala produkter alltid ska säljas med den senaste mjukvaruversionen.

Säljer din butik begagnat, eller jobbar du med second hand? Glöm ”I befintligt skick”.

Termen ”säljes i befintligt skick” har varit ett enkelt sätt att meddela kunden att det finns brister, och samtidigt i någon mån avsäga sig ansvaret för dessa.

I second hand-branschen har det mer eller mindre varit underförstått. Men nu måste butiken informera kunden om det trasiga blixtlåset eller den saknade knappen. Kunden måste också aktivt godkänna bristen. Exakt hur detta ska göras är än så länge oklart. Enligt lagstiftaren får Allmänna reklamationsnämnden mejsla fram en praxis på området.

Källor: Svensk Handel/Konsumentverket.