Lönekraven som Facken inom industrin presenterade på måndagen är de högsta som gruppen lagt sedan den bildades för 25 år sedan. Men nivån motiveras inte med dagens höga inflation. Att kompensera för den skulle bara skapa en lönesprial som skulle öka inflationen ytterligare, menar man.

I stället hänvisar facken bland annat till att industriföretagen de senaste åren redovisat mycket goda vinster. Dessutom är sysselsättningen i dag högre än före pandemin.

Reallön ökar inte

Senare under måndagen ställde sig LO:s styrelse bakom lönekravet på 4,4 procent i ett ettårigt avtal. Handels ordförande Linda Palmetzhofer välkomnar industrifackens strävan att växla upp löneökningstakten, som sedan drygt ett decennium legat kring 2,5 procent per år. Men trots att lönekravet på 4,4 procent är rekordhögt räcker det inte för att skapa reallöneökning nästa år.

– Lönebildningen kan inte ensam lösa alla problem i dagens svåra ekonomiska läge. Regeringen måste kompensera människor för kraftigt höjda priser på el, drivmedel och hyresboende, och avstå från att försämra a-kassan, kommenterar Linda Palmetzhofer.

Hur väl passar lönekrav på 4,4 procent för handeln?

– Nivån är vald för hela arbetsmarknaden, och den är fullt möjlig att tillämpa i handeln. Generellt går handelsföretagen bra. Vissa pekar på att konkurserna ökar, men det är från en extremt låg nivå.

Låglönesatsning

Facken inom industrin kräver också att avtalens lägsta löner höjs med 1 600 kronor. Siffran kan inte rakt av föras in i Handels avtalskrav, säger Linda Palmetzhofer.

– Vi har en låglönesatsning som beslutats genom LO-samordningen. Vad det betyder i kronor får vi räkna på. Vi lämnar våra krav till Svensk Handel i slutet av januari.

Det var 13 av 14 LO-förbund som ställde sig bakom avtalskraven när LO:s styrelse antog dem. Bara Transports ordförande röstade emot med motiveringen att lönekraven var för låga. Varje förbund ska nu ta ställning till om man vill vara med i samordningen eller inte. Slutligt besked ska lämnas senast 9 december.

Industrin sätter märket

Facken inom industrin är de tre LO-facken GS, Livs och IF Metall samt tjänstemannafacket Unionen och akademikerfacket Sveriges Ingenjörer.

De fem förbunden samarbetar genom det så kallade Industriavtalet som tillkom 1997. 

De kollektivavtal som dessa förbund träffar med sina arbetsgivare utgör som regel ”märket” för andra kollektivavtal på arbetsmarknaden. Det betyder att andra fackförbund kan räkna med löneökningar på samma nivå.

Förutsättningen är att LO-förbunden ställer sig bakom industrins avtalskrav. LO:s styrelse sa ja den 31 oktober. Varje förbund ska dock lämna besked senast 9 december.